LANDSBYGDENS EGEN TIDNING

Krönika - Centerpressens Nyhetsbyrå

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

Den goda viljan sätts på hårda prov

Vart fjärde barn i världen lider av undernäring. Fler än två och en halv miljon barn dör varje år av undernäring. Det är 300 barn i timmen. Det är skrämmande statistik som Rädda Bar-nens världsorganisation presenterar i en ny larmrapport. Man kan nästan inte ta in detta, att 300 barn dör i timmen.

Även om mycket har gjorts och görs för att förbättra situatio-nen för barnen i världen, antalet barn som dör före fem års ålder har till exempel minskat från tolv miljoner till drygt sju miljoner, så finns helt klart många problem kvar. Från Rädda Barnens sida är man dock övertygad om att det går att motar-beta hungern. Man vet vad som orsakar den, och därmed går det att göra något åt den, hävdar man. Och så kan det säkert vara, men i och med att resurserna är bristfälliga är det svårt att, trots kunskap, komma till rätta med det hela. Mat kostar, vatten kostar, mediciner kostar, vård kostar. Fattiga föräldrar har svårt att skaffa tillräckligt med mat, de har svårt att få tag på en doktor om barnet blir sjukt. Så ser det ut. Och under-näringen för med sig ett sämre immunförsvar och därmed en ökad risk för andra sjukdomar.

MIKAELA MUNCK

Fortsättning publicerad 20120223

Fempunktsprogram bekräftar

Det var bra och välkomna markeringar om äldreomsorgen som centerledaren Annie Lööf gjorde vid partiets kommunda-gar i Västerås. Redan i höstas slog partiets förste vice ordfö-rande Anders W Jonsson fast att (C) måste bli tydligare i väl-färdsfrågorna. Lööfs fempunktsprogram var en bekräftelse på det.

Varje år tvingas tusentals äldre vänta mer än tre månader trots att de blivit berättigade till äldreomsorg. Efter en tid kan dock kommunerna tvingas betala vite till staten om de miss-lyckats med att tillhandahålla plats. Men kommunerna själva har också möjlighet att ersätta den som fått vänta orimligt länge. Centerförslaget att alla kommunerna ska vara ersätt-ningsskyldiga till de drabbade är ett högst rimligt förslag. Att kommunerna på samma sätt tvingas återbetala egenavgift om kvalitén varit dålig inom hemtjänst, dagverksamhet eller särs-kilt boende verkar också rimligt.

Sven Erik Jansson

Fortsättning publicerad 20120216

Dags att höja a-kassan

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen fungerar inte som det är tänkt. Den ska vara en krockkudde som mildrar smällen när arbetslösheten plötsligt slår till, en försäkring som gör att det finns tid att söka ett nytt jobb, innan lägenheten eller hu-set behöver säljas. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en möjlighet att under kontrollerade former anpassa livet efter en

betydligt lägre inkomst om det nya jobbet dröjer.

Idag har den krockkudden kopplats ur för väldigt många sven-skar med normala inkomster.

En bra arbetslöshetsförsäkring ska vara en del i en politik som bidrar till att skapa tillväxt genom att underlätta flexibili-tet på arbetsmarknaden. Utgångspunkten för att en sådan politik ska vara lyckad är att arbetsgivaren upplever det som enkelt både att anställa och att göra sig av med personal. Då kommer även den lilla företagaren att anställa snabbare och arbetsmarknaden att flyta effektivare. Men ska detta fungera

får det inte bli en omedelbar katastrof för den som blir arbets-lös. Det måste finnas ett fungerande skyddsnät.

Johan Örjes

Fortsättning publicerad 20120209

Stärk skolinspektionen

Vinstmarginalen är högrei privata skolbolag än inom den pri-vata vården. Det hävdar Lärarnas Riksförbund, LR, som gått igenom nio företag inom skola och vård. Bara i dessa har en halv miljard förts över till moderbolag genom koncernbidrag

eller liknande. Förbundet kräver nu att ”skattebetalarnas

pengar i första hand används till undervisning och att höja lä-rarnas löner”.

Frågan om vinst inom skolan är inte ny och så sent som i september tillsatte regeringen en kommitté som ska se över villkoren för friskolorna. Bland annat skall man titta på om det finns belägg för att bristande kvalitet i undervisningen kan be-ro på att det gjorts ekonomiska uttag ur verksamheten och hur Skolinspektionen i så fall bör agera. Den 1 november i år ska kommittén, som leds av förre utbildningsministern Lars

Leijonborg, komma med sina förslag.

Fortsättning publicerad 20120119

Tro på utvecklingskraft

Landsbygden behöver inte dö. De små orterna behöver inte avfolkas. Även om befolkningstillväxten i Sverige i huvudsak

sker i storstäderna och deras omgivningar, finns det också mindre orter utanför storstadsområdena som uppvisar en kraftig befolkningstillväxt.

Tillväxtanalys, som är en statlig myndighet under Närings-de-partementet, har undersökt mindre orter med en positiv be-folkningsutveckling. Av totalt drygt 1800 tätorter med mellan 200 och 10000 invånare har knappt hälften haft en positiv be-folkningsutveckling från år 2000 till år 2010. Av dessa tillväx-torter har 543 haft en befolkningsökning på fem procent eller mer. De flesta av dessa orter ligger i anslutning till storstäder-na Stockholm, Göteborg och Malmö, men det finns också orter som ökar sitt invånarantal trots att de inte har hjälp av storstädernas dragningskraft. Att kartlägga vilka faktorer som ligger bakom befolkningsökningen på dessa småorter är vik-tigt för att utforma en politik för tillväxt i hela landet.

Tillväxtanalys har studerat 40 orter som ökat sitt invånarantal,

trots att den kommun de ligger i sammanlagt har förlorat in-vånare.

Fortsättning publicerad 20120112

Durban snubblade framåt

Förenta nationernas stora klimatmöte avslutades för någon

vecka sedan i Durban i Sydafrika och delegaterna har åkt hem. Efter två dagars övertid blev det till slut en uppgörelse.

En del är besvikna. Greenpeace beskriver mötet som ett mis-slyckande. Andra ser de möjligheter som förhandlingsresulta-tet ändå ger. Miljöminister Lena Ek (C) är glad över att värl-dens länder kunnat enas om en väg framåt.

Naturskyddsföreningen beskriver visserligen resultatet som att förhandlingarna räddats, men inte klimatet, men menar ändå att det tagits viktiga steg i Durban.

Resultatet av klimatmötet i Durban kommer inte att märkas på klimatet. Det kommer inte heller att märkas vid bensin-macken – i varje fall inte omedelbart. Det var inte heller tan-ken att det skulle bli något stort, bindande, avtal om utsläp-psminskningar. I bästa fall kan resultatet av klimatmötet i

Durban bli ett nytt avtal som kommer att ge resultat som så småningom märks på klimatet.

Fortsättning publicerad 20111222

Utred resultaten först

Justitiedepartementet har lagt fram ett förslag till ändring av

FRA-lagen som ska innebära att även Säpo och Rikskriminal-polisen ges möjlighet att få signalspaning utförd av FRA.

I den departementspromemoria som skickades ut på remiss

har regeringen föreslagit att Säpo och Rikskriminalen ska få assistans av FRA på samma villkor som idag gäller för rege-ringen och försvarsmakten.

Alliansregeringen utkämpade 2008 i riksdagen något som kunde liknas vid en strid. Det var när riksdagen skulle klubba igenom FRAlagen. Flera borgerliga ledamöter ville inte att Försvarets radioanstalt (FRA) skulle få spana på all datatrafik från och till Sverige. Detta höll på att fälla regeringen och led-de till en nödlösningarnas kompromiss. Bland annat fick spa-ningen som FRA skulle utföra bara initieras av regeringen, re-geringskansliet  och försvarsmakten. Ute i kylan skulle Säpo, polisen och Tullverket få stanna utan möjlighet till någon sig-nalspaning.

Fortsättning publicerad 20111215

Vita bandet behöver synas

Lise Fougstedt, vem är det? Den frågan ställde sig i bästa fall en och annan stockholmare som passerade Drottninggatan häromdagen. Den kända shoppinggatan hade nämligen för ett par timmar bytt namn till Lise Fougstedts gata.

Varför? Jo, för att uppmärksamma våldet mot kvinnor. Lise Fougstedt var en av de kvinnor som mördades i en nära rela-tion under förra året. I Sverige dör i genomsnitt 17 kvinnor var-je år efter att ha utsatts av våld av någon i deras närhet. Ge-nom namnbytet klev hon fram ur statistiken och på så

sätt blev det lättare att ta till sig vad som sker mellan hem-mets fyra väggar, på krogen eller var nu det relationsrelate-rade våldet mot kvinnor äger rum.

MIKAELA MUNCK

Fortsättning publicerad 20111208

Tillräckligt med ursäkt?

Efter många turer så bad svenska staten till slut de vanvårda-de fosterhemsbarnen om ursäkt.

1300 hade samlats i Blå hallen i Stockholms stadshus där de fick uppleva en upprättelseceremoni för något som de hade drabbats av i barndomen.

Fosterhemsbarnen är ett bevis på hur fel det kan gå när sta-ten inte tar sitt fullaste ansvar utan lämnat barnen åt sitt eget öde. Därför fick de nu mer än lovligt senare, en offentlig ursäkt från hela det svenska samhället genom att högste represen-tanten, talman Per Westerberg tillsammans med ett flertal statsråd, men även Drottning Silvia, närvarade vid ceremonin.

Vad händelsen betytt för Sverige uttrycktes enklast av tal-mannen - en skam. Bättre än så går det inte att säga.

Vanvårdsutredningen från 2010, där nästan 400 personer redogjort för övergrepp de utsattes för som fosterbarn, ledde till Upprättelseutredningen. I den föreslogs det att de som vanvårdats i fosterhem eller barnhem skulle få 250 000 kronor i ersättning från staten. Detta för att ha utsatts för misshandel

och övergrepp som barn på fosterhem under åren 1920- 1980.

Fortsättning publicerad 20111201

Privat sjukvård får bättre betyg än offentlig

Kvalitet är ett begrepp med många bottnar. Många olika bitar finns i begreppet och hur helheten ser ut varierar i allra högsta grad från person till person. Därför är mätningar av kvalitet spännande att ta del av. Vad blir resultatet och vad kan det bero på att det blivit just så?

För femte året i rad är det företagsklimat och trygghet som svenskarna är mest nöjda med när det gäller servicen i kom-muner och landsting. Det här visar Svensk Kvalitetsindex i en aktuell undersökning.

Kommunernas service vinner klart över myndigheternas, i alla fall om man ska tolka denna undersökning. Medborgarna fort-sätter att vara klart mer nöjda med kommunal service, sjuk-vård och tandvård jämfört med den service som de myndighe-ter, som de haft kontakt med, visat.

Medborgarna, allmänheten och företagarna, är kort sagt nöjda och trygga med de råd och dåd som de får inom kommunen.

Fortsättning publicerad 20111124

Ger känsla av falsk trygghet

Sms-larm när ens barn överträder sin tillåtna zon låter som en lite futuristisk action-film. Men i den verkligheten lever redan många barn i Sverige.

Flera företag erbjuder sina kunder så kallad positionerings-tjänst, där kunden kan använda sig av mobilens inbyggda

GPS för att övervaka barnen.

Livet är helt klart farligt och självklart går det att tjäna pengar på människors rädsla. Denna möjlighet har bland annat några stora mobiloperatörer tagit vara på.

Tänk så bra att hålla koll på allt och alla vi inte riktigt tilltror förmågan att hantera sin frihet. Den misstänkt otrogne man-nen som kanske får ett infall av att bryta sina mönster och därför tar en annan väg hem från jobbet. Barnet som väljer att gå hem till en kompis istället för att gå direkt hem. Men tänk om mobilen eller sändaren glöms bort någonstans, bättre vore

det istället med ett inopererat chip som tillät att alltid se var

dina så kallat nära och kära befinner sig.

Fortsättning publicerad 20111117

Gärna färre gymnasiependlare

Det fanns en tid då det var rätt klart vart man skulle ta vägen om man ville läsa vidare på gymnasiet efter grundskolan. Be-roende på vilken inriktning man valde fanns det i praktiken en skola att välja på. Det fanns undantag, men de var få och handlade i huvudsak om lantbruksskolor och liknande där det

krävdes ett större geografiskt underlag – normalt ett län.

Idag ser situationen helt annorlunda ut. Gymnasieskolan har blivit en marknad, där allt fler elever åker rätt långa sträckor för att ta sig till skolan. Vid sidan av de kommunala skolorna har det startat många fristående gymnasieskolor. Dessutom

har man som elev rätt att välja skola också utanför den egna

kommunen.

Under ett antal år har utbudet och valmöjligheterna för den som ska börja gymnasiet därför varit stora. Många skolor har också haft attraktiva erbjudanden för att få elever att välja just deras skola. Resultatet av detta har blivit att allt fler elever re-ser över en kommungräns för att gå i gymnasieskolan. Från

omkring var fjärde elev i slutet av 1990-talet, till nästan var tre-dje elev tio år senare.

Fortsättning publicerad 20111110

Ögonen på Egypten

Den arabiska våren kom som en virvelvind som svepte över

Mellanöstern och skapade historia. I land efter land såg vi folk som demonstrerade för sina medborgerliga fri och rättigheter, som sa att nu räcker det med diktatoriska styren.

Hela världens ögon kommer att vara riktade mot Egypten under november 2011. Då kommer det första fria valet att hållas sedan Mubarak kom till makten 1981. Förutsättningarna för de nya

partier som vill se ett sekulärt och modernt Egypten är inte lätta. Regelverket kring valet ändras från dag till dag, tiden för att bygga upp ett fungerande parti är knapp och ett enormt eko-nomiskt stöd till de militanta islamistiska partierna flödar in från framför allt Saudiarabien, som vill se Egypten bli en muslimsk stat styrd av sharia-lagar.

MILA EKLUND, internationell sekreterare Centerpartiet

KARIN ERNLUND, styrelseledamot Centerpartiets

Internationella Stiftelse, CIS

Fortsättning publicerad 20111027

I ljuset spricker dopningstrollen

Mycket vanligt, så tror hela 83 procent av de tillfrågade ung-domarna i en undersökning att dopning är bland elitidrottare.

Det är stiftelsen Ren Idrott som har låtit genomföra undersök-ningen, med 201 svar i gruppen 12 till 14 år och 813 svar i gruppen 15 till 25 år. På frågan om det går att bli världsbäst i en viss idrott utan att dopa sig, har 26 respektive 22 procent svarat ”nej” eller ”tveksamt” när det gäller längdåkning. För

100 meter inom friidrotten är siffrorna 54 respektive 39 procent och för tyngdlyftning 61 procent respektive 54 procent.

Idrotten

Kort sagt: Unga har ingen vidare tilltro till idrotten som en ren och fin kraftkälla. Unga har inte heller någon tilltro till elitid-rottare som förebilder som kan stå emot fusk och dopning.

Det här är ett allvarligt och alarmerande resultat som idrotts-världen måste ta till sig och fundera mycket på. Missbruk

av dopningsmedel är helt klart ett växande samhällsproblem.

Det finns ingen rättvisa vid skandaler

Det är snart 16 år sedan hon satt där framför pressuppbådet,

klädd i vitt. Det var då tio dagar sedan Expressen skrev den första artikel om det som skulle kallas för Tobleroneaffären

- trots att den hade väldigt lite med Toblerone att göra. Den affär - eller skandal - som gjorde att Mona Sahlin aldrig

blev statsminister.

Nu när en ny affär kring en socialdemokratisk statminister-kandidat blossar upp kan det vara skäl att fundera lite över vad det är som avgör om en politiker kan sitta kvar eller

tvingas avgå.

Så här långt i efterhand kan det vara svårt att komma ihåg händelseförloppet. Det var oktober 1995. Ingvar Carlsson hade meddelat att han skulle avgå som partiordförande för Social-demokraterna och som statsminister. Mona Sahlin var beredd att ta över och var till synes helt ohotad.

Vräkningarna bör upphöra direkt

Tak över huvudet är något som ofta tas för givet i Sverige. In-redningsmagasin pumpar frenetiskt ut sitt budskap om vikten av att ha än det ena, än det andra renoverat i hemmet. Men vad gör man när ett stinkande soprum eller en offentlig toalett är den enda tillflyktsort som erbjuder lite tillfällig trygghet och värme.

Hur hanterar vi att det trots regeringens strategi från 2007 mot hemlöshet, har vräkts 1 900 barn. Dessvärre ser det inte ut att vara någon förbättring i sikte.

I 55 av landets kommuner ser det snarare ut att öka med

dessa vräkningar och vi får flera hemlösa.

Rapport

I Stockholms stadsmissions nyutgivna rapport Hemlös 2011 konstateras det att insatserna mot hemlöshet är för få och dessutom för små. Stockholms stadsmission hade gärna sett att samhället gjort lite mer för att färre ska riskera hemlöshet.

Fortsättning publicerad 20111006

Låt äldre bestämma över sitt eget liv

Frågan som Socialstyrelsen utredde i april tidigare i år, om alkohol ska få serveras för äldre på särskilda boenden, har nu även regeringspartierna enats om. Utredaren, Lotty Nordling, bedömde då att lagen ska ändras, vilket gör att det blir tillåtet att servera alkohol på särskilda boenden.

Den nya lagen träder i kraft 2012 den 1 april, vilket skulle kunna uppfattas som ett förtida aprilskämt. Men ordföranden i riksdagens socialutskott, Kenneth Johansson (C), har  upp-gett till SvD att "Man ska få ta sig ett glas vin även när man blir gammal, det är självklart. Det här handlar om att låta äldre få bestämma över sitt eget liv. Det är helt rätt och riktigt". Så var det med den saken, och visst ska äldre få bestämma över vad de vill ha i sina glas, de är trots allt fortfarande myndiga individer.

Lagändringen handlar inte om att det ska utövas några fylle-slag ute på boendena, utan om att vi inte ska fråntas våra rättigheter. Innan boendet avgjorde de äldre om de ville ta ett glas vin till maten, varför då inte få fortsätta bestämma detta även fortsättningsvis. Bra att partierna nu har enats och kommit fram till att låta människan avgöra själv.

Lyckas Saab resa sig på nio igen?

Det är nu tredje månaden i rad som de Saabanställda inte får ut några löner. Ändå fortsätter företaget att driva på i sina för-sök att få in pengar. Det ledningen kanske ändå borde fråga sig, är om det verkligen kommer att leda någon vart med före-taget. Tiden rinner ut och den inkastade handduken får snart ses som det enda rätta.

Uteblivna löner, kronofogden och återförsäljare som plockar bort bilmärket från salongerna är alla allvarliga hot mot företa-gets framtid. Att det även meddelas om att reservdelar börjar tryta, och att verkstäder börjat hamstra delar, gör det verkli-gen inte lättare för potentiella kunder att överväga ett Saab-köp.

Snart är företaget åderlåtet på kapital, och kvar utanför fabrik-sportarna i Trollhättan kommer förvånade anställda och entu-siaster stå och undra vad som egentligen hände. Nu är hög tid för alla, inte bara för marknadschefen som redan tagit tjuren vid hornen, att på allvar se sig om efter ett nytt jobb.

Utnyttja självklart avsatta resurser

Kvinnojourer har länge spelat stor roll för kvinnor och barn ut-satta för våld. Verksamheterna bygger på frivilligt initiativ och

fungerar som ett bra komplement i ett välutvecklat välfärds-samhälle.

Våldsutsatta kvinnor är ofta i direkt behov av hjälp och skyd-dade boenden och då är en kvinnojour, som står utanför tjäns-temännen och myndigheterna, ett enklare alternativ för kvin-nor att vända sig till. I ett utsatt läge, som dessutom ofta är förknippat med känslor av skam och misslyckande, kan det vara kortare väg till en oberoende part.

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen genomfört en ut-värdering av Socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för kvinnor som har utsatts för våld av män i nära relationer. I studien valde man att fokusera på utsatthet för våld, upplevd

hälsa samt psykosocial situation.

MATHIAS GRIMPE

Fortsättning publicerad 20110804

Oseriös Juholt i partiledardebatten

Efter att ha lyssnat till Håkan Juholt i partiledardebatten kan man tro att statens pengar räcker till mycket. Det handlar om höjt tak i både sjukförsäkring, akassa och bredda utbildnings-satsningar. Dessutom skall barnfattigdomen utrotas och kommunal musik-skola för alla skall fram. Det handlar om utgifter i 100 miljarders klassen.

Samma budskap fördes fram under omvalet i Västra Götaland, även då fanns det ingen ände på allt som Socialdemokraterna med Håkan Juholt i spetsen kunde fördela ut i nya välfärds-satsningar. Detta utan ett enda ord om hur detta skall finansieras eller för den delen beskriva  de utmaningar vi stå inför för att rädda välfärden eller skapa nya jobb. Det är inte seriöst.

HANS DAHLGREN

Debattör Centerpartiet

Fortsättning publicerad 20110623

Utbildning ska absolut löna sig

Man ska lära för livet, sägs det. Och det låter ju bra. Men i verkliga

livet är det långt ifrån säkert att all kunskap är något man bli rik på. Rik som i att ha mera pengar kvar i plånboken än andra när månaden börjar gå mot sitt slut. Så vad lär man sig då av livet och skolan? Jo, att den utbildning man valt inte var särskilt lönsam. Och att man som kvinna drabbas hårdast.

En ny undersökning från Akademikerförbundet Saco visar att det är stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar när det gäller vad dessa kommer att ge för livslön, det vill säga inkomst under hela arbetslivet. Det här är kanske inte något nytt och häpnads-väckande resultat. I själva verket är det något som de flesta får känna på i arbetslivet. Utbildning lönar sig ibland, för vissa. Under-sökningen visar att det oftast inte är lönsamt att utbilda sig till lärare, bibliotekarie, tandhy-gienist eller arbetsterapeut. Att utbilda sig till jurist eller ekonom är däremot säkrare om man vill ha en bättre livslön. Men det är aldrig lönsamt för någon att dra ut på studietiden.

Fortsättning publicerad 20110616

Tidig hjälp kan vara avgörande

Skolinspektionen har granskat hur 21 skolor i olika delar i Sverige hjälper elever med dyslexi. Skolinspektionens utlåtande var inte glädjande. Flera av skolorna har styrkor, men ingen av de som ingick i granskningen klarade sig utan anmärkningar.

Den hjälpen som skolorna erbjuder är begränsad till vissa under-visningstimmar eller är kopplad till enskilda lärare. Lärarnas kun-skaper om läs- och skrivsvårigheter är inte heller tillräcklig.

Anpassat lärande

Utredningarna om dyslexi fokuserar endast på barnets begräns-ningar och styrkor enskilt, men inte i ett samman-hang i klass-rummet och hur undervisningen ser ut i övrigt. I vissa skolor kan det dröja upp till ett år innan om det utreds om en elev har dyslexi eller inte. Bara hälften av de utredda fallen ger något genomslag i undervisningen. Det finns skolor vars undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter läggs upp på endast godkänd nivå.

Fortsättning publicerad 20110609

De utsatta barnen har alltid funnits

Plötsligt pratade alla om dem. De utsatta barnen. De fattiga barnen. Barnen som växer upp i hem med föräldrar som inte kan ge en trygg uppväxt, mycket beroende på bristen på pengar. Dessa barn har alltid funnits. Men nu, nu när opposi-tionspartierna inte har hittat särskilt många gemensamma nämnare, kom man på att det finns fattiga barn som man kan ta politiska poäng på. Det är synd att barn blir slagträn i den politiska debatten.

Men, visst behöver vi prata om, och framförallt göra något åt de små som befinner sig i utkanterna av välfärdssamhället. De har funnits där länge. Även då när folkhemmet gjorde skäl för namnet, fanns de. Vilka politiker såg dem då?

Den nuvarande regeringen med barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) får ofta kritik för att barnfattigdomen finns och för att man inte gör något åt den. Inte bara S och V ropar fy skäms, det gör även organisationer som Rädda Barnen som till och med hävd-ar att regeringen bryter mot barnkonven-tionen. Artikel 4 säger att varje land är skyldigt att ”använda det yttersta av sina resurser för att göra verklighet av alla barns lika värde, det vill säga skapa förutsättningar för dräg-liga levnadsvillkor för alla barn i landet.” Detta menar man att regeringen inte uppfyller.

Fortsättning publicerad 20110603

Sänkt skatt till pensionärer kommer

Maud Olofsson (C) får resten av regeringen med sig på förslaget

om sänkt restaurangmoms. Det är ett av de löften som kom i regeringens vårbudget - ”om det ekonomiska läget tillåter, och

under förutsättning att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdena kan säkras”.

I höstens budgetförslag ska det komma. Och som vanligt får riksdagsledamöterna läsa om innehållet i regeringens förslag på debattsidor innan de får ta del av propositionsinnehållet i dess helhet. Så var det också när regeringen på onsdagen presenterade sin ekonomiska vårproposition. Den enda egentliga nyheten var att den tilläggsbudget med smärre ändringar som läggs samtidigt med vårpropositionen har bytt namn till ”vårändringsbudget”.

Riksdagen inleder sitt arbete med statens budget när regeringen på våren lämnar sin ekonomiska vårproposition. Det är sen i den budgetproposition som kommer i höst som de skarpa förslagen kommer. Främst anslagen och inkoms-terna för det efterföljande året. I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och ger besked om vilken långsiktig inriktning budgetarbetet ska ha.

SVEN ERIK JANSSON

Fortsättning publicerad 20110421

Okunskap är inte ansvarsbefriande

”Vi kan göra förlust och ändå få bonus”, sade Victor Muller,

styrelseordförande på Saab, i en intervju i pressen. Victor Mullers bonus för förra året blir 4,5 miljoner kronor. Med andra ord är fjolårets förlust på nästan två miljarder kronor inget hinder för att kamma hem miljonbonusar för personbilstill-verkaren Saabs chefer.

Varken Victor Muller eller den avgående vd:n och trotjänaren Jan Åke Jonsson har tankar på att avstå sina bonusar med tanke på den stora minusposten i resultatet från 2010. Att Saab har allvarliga problem med likviditet och flera gånger har stoppat sin produktion den senaste tiden, verkar inte spela någon större roll i sammanhanget. Bonussystemet styrs av affärsplanen och inte av resultatet lyder förklaringen.

MATHIAS GRIMPE

Fortsättning publicerad 20110414

Fokus på en energiförsörjning i kris

Mars 2011 kommer förmodligen att gå till historien som den månad då världens, och i synnerhet västvärldens energi-strategier kastades överända. Den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern och kärnkraftsolyckan i Japan samverkar till en historisk effekt vars konsekvenser än så länge är svåra att överblicka.

Efter 1970-talets svåra oljekris har västvärlden försökt trygga ett ständigt växande energiberoende genom en dubbel strategi. Det ena var att säkra kontrollen över oljetillförseln. Systematiskt byggde USA upp sitt allianssystem, baserat på Israel och ett antal diktatoriska arabregimer. Efter Nassers död kunde Egypten fogas till, och så småningom även Khadaffis Libyen. Ett stort bakslag var när shahen störtades i Iran. Invasionerna i Irak och Afghanistan var väsentligen motiverade av behovet av att hålla Mellanöstern och dess oljetillgångar under kontroll.

PÄR GRANSTEDT

Fortsättning publicerad 20110407

Fredrik Reinfeldt talade nyligen i Europahuset i Stockholm om betydelsen av att fler EU-länder verkar för att attrahera arbetskraft från länder utanför EU, för att säkra EU:s framtid och välfärds-system. Statsministern slog fast att ”Europa kommer inom kort att vara i stort behov av en arbetskraftsin-vandring. Det kommer inte att räcka att stimulera ett ökat arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor och äldre."

EU-kommissionen har sedan tidigare rapporterat om arbetskraftsinvandringens positiva bidrag till ekonomin i mottagarländerna. Då har det gällt unionens nya medlems-länder.

Den interna rörligheten inom EU som regleras av 39:e artikeln i Nicefördraget fungerar i stora drag, och nu är det dags att lyfta blicken utanför EU:s gränser.

Delat ansvar för att lyckas

För att integrationspolitiken i EU-länderna ska ha en rimlig chans att lyckas krävs det förstås att länderna delar på ansvaret att ge flyktingar skydd i högre grad än vad som har gjorts hittills. Förut-sättningar att få gehör för detta är givetvis ganska mörka med tanke på den främlingsfientliga utvecklingen på den politiska arenan i Europa.

MATHIAS GRIMPE

Fortsättning publicerad 20110317

Kommer Egypten att förändra världen?

Händelserna i Egypten förändrar världen konstaterade Barack Obama vid Mubaraks avgång. Och det råder föga tvivel om att den egyptiska demokratirevolutionen kommer att revolutionera

Mellanöstern – och därmed världen. Frågan är hur!

Ett av de vanligaste argumenten för diktatur och auktoritära system är att de behövs för att skapa stabilitet. Så moti-verade Sovjetunionen sin maktutövning i Östeuropa, Kina massakern på Himmelska Fridens Torg, USA, Frankrike och andra västländer sitt 30-åriga stöd till Mellanösterns militär-diktaturer och kungar och sist Mubarak sitt försök att i det längsta klamra sig kvar vid makten.

I själva verket finns det bara ett samhällssystem som skapar långsiktig stabilitet. Det är demokrati. Grunden är att folket känner förtroende för att ledarna tar tillvara deras intressen, och inte minst, att det finns ett fredligt och välordnat sätt för folket att byta ledare om man är missnöjda. Revolutionerna i Tunisien och Egypten kan förvisso inleda en period med betydande oro och turbulens.

PÄR GRANSTEDT

Fortsättning publicerad 20110224

Mobilföretagen ska berätta om alla ip-spärrar

Regeringen har lämnat över lagförslaget "Bättre regler för elektroniska kommunikationer" till Lagrådet. Mobiloperatörer ska erbjuda sina kunder abonnemang med möjlighet att ringa över internet direkt i sina mobiler, via så kallad IP-telefoni.

Anledningen till att förslaget har tagits fram är att flera operatörer har övervägt att blockera sådana program som exempelvis Skype eller Viber i syfte att hindra sina kunder att kunna ringa via internet och därmed förlora intäkter.

Lagförslaget är också en del i regeringens arbete att anpassa

svensk lagstiftning till det så kallade Telekompaketet, som är fastställt av EUparlamentet.

MATHIAS GRIMPE

Fortsättning publicerad 20110217

I många fall är inkomstskillnaden för liten

LO har i sin årliga rapport om inkomstutvecklingen i landet föga förvånande kommit fram till att den ekonomiska eliten har en för kraftig inkomstutveckling jämfört med industriar-betarna. LO hävdar att inkomstskillnaderna i Sverige ökar, även om de tvingas konstatera att ”maktelitens” relativa inkomster faktiskt sjönk 2009.

När det gäller den första delen, och om det begränsas till de högst betalda företagsledarna inom näringslivet, har LO rätt. I de flesta fall handlar det inte om personer som genom eget entreprenörskap och risktagande byggt framgångsrika före-tag, snarare om anställda näringslivsbyråkrater

JOHAN ÖRJES

Fortsättning publicerad 20110210