LANDSBYGDENS EGEN TIDNING

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

Dubbel kärlek för Peo

Peo Jonsson startade tillsammans med sin nyblivna sambo Carina Molinder Classic Car Café i Lesjöfors. Peo brinner för entusiastbilar.

LESJÖFORS (VB)

Peo Jonsson hittade kärleken i Fredriksberg, och tog med sig

både kärleken och firman och flyttade till Lesjöfors.

Där startade han och nyblivna sambon, Carina Molinder, Clas-sic Car Café.

– Jag kommer från bandymetropolen Edsbyn men istället för att snöra på mig skridskor skruvade jag på mopeder och bilar, förklarar Peo Jonsson.

Entusiastbilar blev Peo Jonssons stora intresse i livet. Genom åren har han renoverat, byggt upp och gjort bilarna snygga och körklara igen – men aldrig har han behållit någon av dem.

– Det har blivit en livsstil. Jag renoverar entusiastbilar – andra samlar frimärken. Skillnaden är att om man öppnar fönstret flyger frimärkena i väg, det gör inte bilen, säger han skrattan-de.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120223

Lesjöfors blev leaderprojekt

Lesjöforsdagen är en av de dagarna på året som får Lesjöfors att leva. Annars är det en bygd som lever farligt och som är i stort behov av utveckling.

LESJÖFORS (VB)

Under 2011 genomfördes ett leaderprojekt i Lesjöfors som syf-tade till att ta fram ett underlag som visar på möjlig utveckling i bygden. Förstudien genomfördes och man kom vidare till nä-sta steg men sen har det stannat av.

– Lesjöfors måste bli mer attraktivt, säger Agneta Svensson på kommunens näringslivskontor.

Lesjöfors var en gång en levande bygd. Där fanns stora indu-strier och ett bandylag som höll till på Stålvallen med ibland flera tusen åskådare.

I dag är det sämre tider.

Stålverket har bommat igen sina portar och bandylaget lirar i lägre divisioner med hemmamatcher i Filipstad – om det finns is. Ungdomarna som växer upp på orten flyttar ut och kommer inte tillbaka – Lesjöfors har krasst blivit en genomfart.

Filipstads kommun såg faran och sökte leaderstöd för att göra en förstudie för bygdeutveckling i Lesjöfors – och det finns stöd beviljat.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: ARKIV/SARA VIRKKI-BJÖRNBERG

Fortsättning publicerad 20120216

Remiss till ett friskare liv

Vattengymnastik är en av flera gruppaktiviteter som Frisk-vårdscentralen i Filipstad erbjuder. Flera deltagare kommer till friskvården genom remiss från läkare om fysisk aktivitet på recept.

FILIPSTAD (VB)

Allt fler får läkarremiss till friskvården i form av fysisk aktivitet på recept (FaR). De flesta som fått remissen i Filipstad är

mellan 35 och 75 år.

– Det bästa är om personerna själva kommer på vad de vill motionera med, säger friskvårdskonsulent Britta Ericsson.

Om man hamnar i riskzoner kan man genom läkarbesök

ordineras FaR och får besöka Friskvården i Värmland som finns i de flesta kommunerna i länet.

– All legitimerad personal på en vårdcentral får skriva remiss till FaR, berättar Britta Ericsson.

Hälsosamtal inleder

De grupper som oftast är drabbade är diabetiker och övervik-tiga.

– Vi börjar alltid med ett hälsosamtal under cirka en och en halv timme. Vi genomför vägning, mätning, kollar BMI och gör upp en individuell plan, säger friskvårdskonsulenten.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: TOMMY ANDERSSON

Fortsättning publicerad 20120209

Folk måste få en andra chans

Centrum för Bertil Hultings och Björn Henriksons verksamhet

ligger i den gamla tågstationen i Daglösen. Skuldsatta har chans att komma in på nya spår!

DAGLÖSEN (VB)

Att klara av att bli frisk efter missbruk och återanpassad i samhället kan vara lättare sagt än gjort. Men det finns hopp. I Daglösens gamla stationshus huserar Bertil Hulting, som länge drivit företag som terapeut inom KBT. Många av de

patienter som får hjälp att bli fria från sina besvär kan upp-täcka att åren av missbruk också försatt dem i en svår ekono-misk skuldfälla. Nyligen har därför Bertil Hulting börjat samar-beta med juristen Björn Henrikson.

– En del kan ha skulder ända sedan 1980-talet och räntorna kan göra skulden gigantisk, förklarar Bertil Hulting.

Civilrättslig preskriptionsrätt kan nyttjas, men det är upp till den som har skulden att använda sig av lagen.

– Det är totalt tolv olika paragrafer i lagen men också den praktiska tillämpningen är viktig i sammanhanget, säger juri-sten Björn Henrikson på företaget Konsumex.

Genom att följa hur lagen har tillämpats i prejudicerande rätts-fall, kan den enskilde få hjälp att bli av med betungande skuld-bördor. Preskription innebär att fordringsägaren efter en viss tid, inte längre kan driva in sin fordran. För den skuldsatte är

den en möjlighet att helt bli av med gamla skulder.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20120202

Lantligt hus från 1700-talet

Efter att ha byggt klart sitt hus flyttade Vilgot Brattström och Irene Ekstrand till Bäckegården. Där väntade två års tufft ar-bete för att rusta upp gården, bland annat murade Vilgot köks-spisen som den en gång sett ut i 1700-talshuset.

PERSBERG (VB)

Vilgot Brattström byggde klart sin villa och sen flyttade han

och sambon därifrån. De köpte Bäckegården och rustade upp 1700-talshuset– det tog två år.

– Jag var väl klar, kanske var det därför vi flyttade, säger han och skrattar.

Vilgot Brattström har dock att brås på. Hans morfar var mura-re, snickare och sotare. Vart han än vände sig skulle det rus-tas upp, det blev som en drog. Det skulle alltid rustas och Vil-got fick troligen "ärva" intresset från sin morfar.

– En dag insåg han att det var färdigrustat för andra och då började därmed rusta för sig själv. Jag har gått i samma fot-spår, säger Vilgot Brattström.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120126

Nils Ferlin på smörkniven

90-årige Onny Andersson har hantverket i blodet. När Filip-stads kommun sökte efter souvenirer som kunde represen-tera staden kom Onny med sina smörknivar med motiv av Nils Ferlin. Det blev succé direkt. Numera finns de både i Japan och USA.

ASPHYTTAN (VB)

90-årige Onny Andersson gör souvenirer åt Filipstads kom-mun. För nära fem år sedan lämnade han in ett förslag till kommunen – sedan dess har han gjort ett hundratal smörkni-var.

– Alla smörknivarna är unika och har olika motiv inbrända. Den kommunen säljer mest av är smörkniven med en avbild av Nils Ferlin på, säger Onny Andersson.

Han har gjort flera hundra smörknivar genom åren. Bland annat finns hans konstverk i USA och Japan, då turister köpt knivarna. Redan på 1970-talet började Onny Andersson att tillverka knivarna med motiv på.

– Det har alltid varit motiv med Värmlandsanknytning och väl-digt ofta med Filipstadsanknytning, berättar han och tar fram sex smörknivar varav fyra har Nils Ferlin avbildade och de an-dra två en bild och texten god jul respektive Värmland inbränt.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120119

Naturen ger Lisbeth livskraft

Lisbeth Abrahamsson trivs bäst i naturen och där hämtar hon inspiration och kraft. Hon skulle gärna vilja lära framför allt

kvinnor att vistas i naturen utan att vara rädda.

– Man måste kunna ta till vara det naturen ger och använda sig av det, säger Lisbeth.

RÄMMEN (VB)

Lisbeth Abrahamsson hämtar sin livskraft genom naturen.

Genom egna firman Livskraft lär hon andra att ta vara på det skogen har att ge.

– Jag vill att folk hittar sin väg i naturen, säger hon.

Älskar man naturen som Lisbeth Abrahamsson gör är det kanske inte så konstigt att man bosätter sig idylliskt på lan-det intill en sjö och har skogen inpå husknuten.

Det är livskvalité för henne och hon har också tagit vara på sina kunskaper och byggt upp sin verksamhet kring naturen.

Hon erbjuder bland annat örtkurser och ört- och sinnesvan-dringar.

– Mina örtkurser är inlärda genom mycket läsning och genom att lära av andra människor jag mött i livet. Jag är nästintill född i skogen och har bott i naturen nästan hela mitt liv, berättar Lisbeth Abrahamsson.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: PRIVAT

Fortsättning publicerad 20120112

Ett lyckat 400-årsjubileum

Kalhyttestafetten den 6 juni är ett skidlopp i centrala Filipstad med inbjudna gäster från skidlandslaget. Bland annat med-verkade bröderna Tobias och Mattias Fredriksson, Anders

Södergren, Tomas Wassberg och en hel del lokala juniorer.

FILIPSTAD (VB)

Filipstad har firat 400 år kungligt och ordentligt hela året. Mängder av arrangemang har avlöpt varandra i hela kommu-nen.

– Utan alla frivilliga och föreningar hade vi inte klarat av det här. Det har gått väldigt bra under hela året, säger Torbjörn Parling, 400-årsjubileets general.

Filipstad fick stadsprivilegier den 6 april 1611 och är Värm-lands tredje äldsta stad, efter Karlstad och Kristinehamn.

Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustaf II Adolf.

Kunglig jubileumsdag

Just på dagen 400 år senare, den 6 april 2011, firades det kungligt med en gigantisk födelsedag. Kung Carl XVI Gustaf höll tal på Stora torgets nybyggda scen och prins Carl Philip (som även är hertig av Värmland) tillsammans med kommun-fullmäktiges ordförande, Marina Isaksson, avtäckte en min-nesplatta i brons – placerad intill den kända Nils Ferlin- sta-tyn. Filipstadsambassadören Rickard Sjöberg agerade konfer-encier och de tidigare ambassadörerna Jessica Andersson och Anders Lundin underhöll från scenen inför hundratals människor som fyllde Stora torget på jubileumsdagen.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: SARA VIRKKI BJÖRNBERG

Fortsättning publicerad 20111229

Skydda dina djur vid nyår

Emma Wikström startade i februari 2011 Djurskyddet Filip-stad. Hon har ett gediget intresse för djur och har själv en

liten hästgård med två hästar, tre hundar, två kaniner och sex

katter. Emma är ordförande i Djurskyddet Filipstad.

Snart är det nytt år och därmed nyårsfirande med raketer och smällare. För många djur är det en hemsk tid på året. Värm-lands bygden kontaktade Djurskyddet i Filipstad för att höra

om det finns några bra tips.

– För djuren är det pest istället för fest, säger Emma Wikst-röm, ordförande i Djurskyddet i Filipstad.

Många djursorter är livrädda i samband med nyårsfirandet och övriga högtider då det skjuts raketer och avfyras smällare av alla de slag.

Till exempel så kan en hästar bli så rädd att den helt enkelt

skenar i väg och springer sig till döds – det har hänt. Många hundar blir alldeles nojiga och far runt i sina hem för att på något sätt hitta en säker plats. Tänk dig in i hundens situa-tion, då du inte ens i ditt eget hem tror att du går säker – det smäller och dundrar något enormt runt omkring dig.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: BJÖRN LINDBERG

Fortsättning publicerad 20111222

Hon vill ut i skolorna

Hantverkaren och konstnären Britt Aronsson fick nyligen ta emot Vilja-stipendiet ur landshövding Eva Erikssons hand. En av Britts specialiteter är att återvinna, till exempel gamla silverbestick.

GÅSBORN (VB)

Nyligen fick Britt Aronsson, alias Silvermasken, ta emot Vilja-stipendiet ur landshövding Eva Erikssons hand. Konstnärin-nan gör smycken, konstföremål och reparerar olika metallföre-mål.

– Roligast är det med skiffer och att designa från grunden, säger hon till Värmlandsbygden.

Britt Aronsson registrerade sin firma Silvermasken 1990 men började skapa långt innan dess – verkstad och butik startade hon 1995.

– 1984 gick jag kopparslagsutbildningen i Hällefors, berättar Britt Aronsson som växte upp i Grythyttan men sedan tretton år tillbaka äger en gård utanför Gåsborn där hon har sin verk-stad.

Efter kopparslagsutbildningen genomgick hon 1987 en kurs i silversmide för att under åren 1989 till 1991 gå som guldsmed-slärling i Kopparberg.

– Där gjorde jag ett skärp med en stor silvermask och därav fick jag smeknamnet Silvermasken, som jag också tog till mitt företagsnamn vid registreringen, berättar Britt Aronsson.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111215

De vill väcka mer debatt

Mounir och Susanne Rabhi-Hallner ställer ut sin konst.

FILIPSTAD (VB)

De har valt namnet Status: Extinct som samlingsnamn för sin

gemensamma utställning. Extinct betyder utrotad eller utdöd och är tänkt som grund för fortsatt diskussion. Paret Rabhi-Hallner som har bott utanför Filipstad i tre års tid flyttade hit från Göteborg.

– Visst är det ett annorlunda liv för oss och barnen, men livet på landsbygden är inte stressande på samma sätt som i stor-städerna, säger Susanne Rabhi-Hallner.

Utställningen på Galleri Milrök består av femton fotografier tagna av Mounir och till viss del bearbetade i dator samt ett dussin målningar i akryl signerade Susanne. Av materialet har det också blivit en konstbok där varje sida kompletterats med relevanta texter.

– Ja, vi vill gärna bidra till att initiera eller skapa fortsatt debatt i frågan kring vår miljö och planetens överlevnad, säger Mounir Rabhi-Hallner.

Mounir som är född och uppvuxen i Göteborg har studerat miljövetenskap på universitetet och även varit engagerad i miljöfrågorna i mer en två decennier. Fotografering har länge varit ett intresse men sedan flytten till Filipstad har både tiden och inspirationen kommit på ett naturligt sätt.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20111208

Han satte Filipstad på kartan

Ferlinmuseet i Filipstad berättar allt som är värt att veta om poeten Nils Ferlin. Finskan Henny träffade Nils Ferlin på en fest 1938, 1945 gifte sig paret i Stockholms rådhus.

FILIPSTAD (VB)

På Ferlinmuseet får man veta det mesta om Nils Ferlin, eller busen Fabian, som han också kallades. Skalden var inte bara en av vårt lands största författare och poeter.

– Hans dikter är lätta att ta till sig, säger Olof Björner, ordfö-rande i kulturföreningen.

Nils Johan Einar Ferlin föddes i stadsdelen Klara i Karlstad den 11 december 1898. Han växte upp i Filipstad och det är också den östvärmländska orten han förknippas mest med. Där inledde han sin karriär, där busade han och där har min-net av honom levt vidare. Bland annat sitter han staty på en

parkbänk mitt i centrala Filipstad.

Släkten kom ursprungligen från Dalsland till Värmland. Poe-tens pappa Johan Albert Ferlin var redaktör och hans mamma hette Elin Nathalia. Nils Ferlins farfar, kyrkoherden Johan Ferlin, var den första i släkten som bar namnetFerlin.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111201

Hästarna är hennes Liv

Liv Borglund har alltsedan barndomen varit hänförd av hästar. Förutom att ägna den all fritid är den också främsta inspira-tionskälla vid skapandet av hennes konst.

FILIPSTAD (VB)

Museet Kvarnen har under några veckor haft Liv Borglunds

hästskulpturer utställda. Magnifika skapelser som gjorts i ler- och stengods och glaserats för att få fram de fina färgerna.

– Jag har sedan barndomen varit hänförd av hästar, säger hon.

Fjorton hästar har prytt Museet Kvarnens galleri. Hästar i ke-ramik som är skapad av kärleken till djuret. Konstnären Liv Borglund har under hela sitt liv varit fascinerad av hästar – det har också tagit henne ända fram till den konstnärliga livssti-len.

– Tidigt började jag att avteckna dessa vackra och praktfulla djur. Snart började jag även gestalta hästen i skulptural form vilket med åren har utvecklats till de skulpturer jag i dag ska-par, berättar Liv Borglund på sin hemsida.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111124

Sned bild av skogsyrket

Mari Persson, Linn Olsson och Stina Hammar är unika i sitt slag. Trots att skogsbranschen blivit mer teknikanpassad söker sig fortfarande inte kvinnor till skogsinriktade utbild-ningar. På Gammelkroppa skogsskola har det genom åren gått cirka 2 000 elever av dessa har bara 22 varit kvinnor.

GAMMELKROPPA (VB)

Mari Persson, Linn Olsson och Stina Hammar läser alla tre till skogstekniker vid skogsskolan i Gammelkroppa. De är de enda kvinnliga eleverna på skolan.

– I dagens läge är det inga tunga jobb utan lika tekniskt som att sitta vid datorn, förklarar Mari Persson om att en gammal skogshuggarbild finns kvar hos folk.

Skogsskolan har anor från 1860-talet då Hushållningssällska-pet tog initiativet till att starta upp pappersbruk med mera vid Bosjön norr om Filipstad. 1880 flyttades skolan till Prästerud i Kristinehamn för att 1902 återigen flyttas, den gången till Ler-vik i Persberg.

– Det var en dåligt vald plats då det var ont om skog i de trak-terna. Gammelkroppas bruk lades ner 1904 och 1906 frakta-des skolgrejerna över sjön med hjälp av en malmpråm, berät-tar Peter Stejmar, Skogsskolans rektor.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fotnot: Drygt 2 000 elever har studerat på skogsskolan och av dessa har endast 22 varit kvinnor (med reservation för

plus/minus någon student).

Fortsättning publicerad 20111117

Tusentals böcker får ny adress

Bibliotekschefen Jan Fröding och hans hustru Lena, som är

anställd, laddar för fullt inför flytten av biblioteket till nya lokalerna i Folkets hus. Den 16 januari 2012 öppnar de igen.

FILIPSTAD (VB)

Filipstads bibliotek stänger i två månader för att flytta. Många tusen böcker har sålts ut för att ge plats för nya.

– Lite vemodigt känns det att lämna lokalerna men samtidigt roligt med nytt, säger bibliotekschefen Jan Fröding.

I början av 1970-talet flyttade biblioteket in i sina nuvarande

lokaler vid torget där Nils Ferlin sitter staty i Filipstad.

Nu är den epoken över.

Lördagen den 12 november är sista dagen man håller öppet i de gamla lokalerna.

– Sen kommer vi hålla stängt i två månader, förklarar Jan Fröding.

Då ska det flyttas tusentals böcker, sorteras, magasineras

en del böcker, det ska rensas bland böcker och nya möbler

ska sättas ihop.

Den nya platsen för biblioteket blir Folkets hus.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111110

Nysatsar mot SM-medaljer

Nordsvenska Lukas tillsammans med Karin Fredriksson och Urban Söderqvist.

FILIPSTAD (VB)

Karin Fredriksson och Urban Söderqvist från Filipstads rid-klubb tillhör Sverigeeliten i körsporten. Paret avslutade säson-gen i skånska Åstorp med en seger och en andraplats.

– Målet med nästa säsong är att ta en SMmedalj, säger Karin.

Karin Fredriksson kör och Urban Söderqvist är hennes trofas-ta groom. Karins tidigare häst Lofti Sparking Julia som hon vunnit tre SM-totalmedaljer med och som hon vann SM-guld i delmomentet precisionskörning 2010 såldes. Lofti Sparking Julia gick i elit svår klass, precis som nya nordsvenska bruks-hästen Lukas gör – dessutom köptes ponnystoet Why me in.

– Efter sex till sju år med Lofti Sparking Julia behövde jag en nystart. Både Lukas och Why me är extremt utvecklingsbara,

säger Karin Fredriksson.

Hur gamla är hästarna?

– Why me är sex år och Lukas är sju år.

– I åldern mellan tio och fjorton år når en häst sin topp och då brukar de vara som bäst inom körsporten.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: PRIVAT

Fortsättning publicerad 20111103

Han förändrade världen

Långbanshyttesonen John Ericsson var med och utvecklade

propellern som bidrog till att han konstruerade slagskeppet

Monitor, som kom att ha stor betydelse i det amerikanska

inbördeskriget. På bilden: Mausoleet i Filipstad där John

Ericsson ligger begravd.

LÅNGBAN (VB)

John Ericssons skapelse räddade nordstaternas flotta vid Hamton Roads och Washington D.C. mot sydstaternas

attack 1862. USA:s dåvarande president Abraham Lincoln

och hans nordstater fick därmed en psykologisk seger i in-bördeskriget. Värmlänningen hade skapat ett revolutionerande

stridsfartyg – som ingen tidigare hade sett.

John Ericsson föddes i Långbanshyttan den 31 juli 1803. Han kom att bli det tredje och därmed yngsta barnet i  syskonska-ran. Systern Carolina Ericsson föddes år 1800 och skulle se-nare i livet bli prostfru i Västergötland, i det hem där Johns

son Hjalmar växte upp. Brodern Nils Ericsson föddes 1802

och kom att ha stor betydelse för den svenska infrastrukturen.

– För Sverige hade Nils större betydelse än vad John hade.

Han ledde arbetet med att bygga Västra stambanan och ka-naler som Trollhätte- och Dalslands kanaler, Karlstads inre

hamn och slussen i Stockholm, berättar Lars-Erik Vänerlöf, intendent för Långbans industrihistoriska miljö, anställd av

Värmlands museum.

Båda bröderna, Nils och John, ansågs vara något av genier.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111027

Sämsta damfotbollslaget

Persbergs fotbollsdamer är sämst i Sverige, åtminstone resultatmässigt. Men på att ha roligt och spexa ligger laget väldigt högt upp i ranking.

PERSBERG (VB)

Persbergs fotbollsdamer har skrivit dubbel fotbollshistoria under den gångna säsongen. På plats ett var det första

gången någonsin Persbergs SK anmälde ett damlag till serie-spel. För det andra blev Persbergs fotbollsdamer sämst i Sverige resultatmässigt.

Persbergs fotbollsdamer, som Värmlandsbygden skrev om den 29 september, har spelat färdigt säsongen i division 5 östra. I slutomgången mot Slottsbron blev det en ny brakför-lust. 17–1 slutade matchen på bortaplan efter hela 14–0 i halv-tid.

– När spelarna gick ut till andra halvleken sjöng de och var sprudlande glada. Det blev till och med så att Slottsbronpub-liken applåderade till oss för att laget visade sådan glädje trots siffrorna på tavlan, säger lagets tränare Anette Jonsson.

Glädjande nog för Persbergskämparna var troligen att andra halvlek "bara" förlorades med 3–1 och att just det gjorda målet var lagets tredje på hela säsongen, inprickat av Josephine Wilcek.

– Sista matchen var som en seger för oss. Slottsbron behöv-de vinna med 19 mål för att komma trea i tabellen, det blev bara 16, säger en glad Anette Jonsson, tränare i damlaget.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111020

Ja till strandnära tomter

Där på andra sidan Yngen, vid Vinternäset, är det tänkt att det ska skapas strandnära tomter. Göte Persson och Hans-Erik "Hacke" Juvel från föreningen Vi i Persbergsbygden vill utöka folkmängden i Persberg.

FILIPSTAD (VB)

Föreningen Vi i Persbergsbygden har fått ja från milö- och byggnadsnämnden i Filipstad angående förslaget om strand-nära tomter vid sjön Yngen.

– Ju fler tomter desto bättre, tycker Göte Persson, förenin-gens ordförande.

Strandnära tomter vid Yngen kom upp till diskussion när föreningen Vi i Persbergsbygden lade upp sin framtidsplan.

Det var för ett par år sedan. Nu har miljö- och byggnadsnämn-den sagt ja till förslaget – även om det fortfarande är en lång väg kvar till verklighet.

– Processen är komplicerad, det krävs bland annat en särs-kild strandskyddsdispens. Det som sagts är att miljö och

byggnadsnämnden är väldigt intresserade av att titta vidare på möjligheterna till strandnära tomter i Persberg, berättar stadsarkitekten Per Ratsman.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111013

Herrgården var byns centrum

FILIPSTAD (VB)

Vid Svartåns inflöde i Bosjöns nordända anlades år 1673 en hytta för tillverkning av tackjärn, vilken senare kompletterades med stångjärnshammare. Stångjärnssmidet lades ned 1861 och hyttdriften 1883.

År 1839 förvärvade brukspatron Herman Geijer Bosjö bruk. Under Geijers tid var Värmlands läns första skogvaktareskola

förlagd till Bosjön (1860-1869).

Bytte järn mot trä

När ingenjören Albert Bergström (1847-1928), född i Persberg, kom tillbaka till sina hemtrakter efter studier och arbete på olika bruk annorstädes, köpte han år 1884 Bosjö bruk till en kostnad av 250 000 kr. I köpet ingick då 7 000 ha skog. Han

blev Bosjöns sista brukspatron. Bergström satsade på trä-förädling och satte omedelbart igång med byggandet av ett träsliperi, en snickerifabrik och ett sågverk. Bosjö träsliperiet låg vid Springälven ca en km från Bosjöns herrgård. För att ge vattenkraft till turbinerna vid fabriken grävdes 1,4 mil kanaler

för hand från de mindre sjöarna Springsjön, Stora Havelsjön

och Tjärnen, som alla ligger betydligt högre än Bosjön. Kana-lerna användes även som flottningsleder.

Text: HASSE OLSSON

Fortsättning publicerad 20111006

Värmlands gladaste jumbo

Persbergs SK:s damlag spelar sin första säsong i division

fem. Laget består av spelare i olika åldrar och med varierande

erfarenhet av fotboll. Fr v Anette Jonsson, tränare, Svenja Lassek, Emelie Stjernlöf, Etienne Liodden, Laura Bjur, Kim Hedlund och Maria Ahlvin.

FILIPSTAD (VB)

Det viktigaste är inte att vinna utan att ha roligt på fotbolls-planen. Trots nästan 200 insläppta mål den här säsongen, spirar optimismen hos fotbollsdamerna i Persbergs SK när Värmlandsbygden besöker lagets träning på Yngsvallen.

– Att förlora med mindre än tio mål är lite som att hålla nollan för oss, säger tränare Anette Jonsson.

Persberg, strax norr om Filipstad, har ett par hundra invånare.

Här finns ett kafé, en liten dansbana, mycket skog och två fotbollslag. Persbergs SK har ett herrlag som spelar i division sju och för första gången någonsin även ett damlag, som all-deles snart avslutar sin första säsong i division fem. Truppen består av ett tjugotal spelare i åldrarna 16-40 år, men för till-fället gör höstförkylningar och graviditetspauser att endast sex tjejer samlats för ett av veckans två träningspass på den mycket regnblöta Yngsvallen.

Det hela började på Facebook för lite mer än ett år sedan.

– Vi var några stycken som pratade om det, och så startade

vi gruppen Alla vi som vill ha ett damlag i Persberg, berättar Laura Bjur, som bor i Filipstad och tidigare har spelat i Lesjö-fors. Vi tyckte att det var så hög nivå på fotbollen i Filipstad och vi ville främst ha roligt när vi spelar.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110929

Antikrundan på besök

Antikrundans Anette Granlund, expert på mattor förklarar vävtekniken i kelimmattan för Susanna Jonsson. Mattans

ursprungliga ägarinna var Susannas mormors mor Helene, och den blir värderad till 10-15 000 kronor.

FINNSHYTTAN (VB)

Likt ett cirkusfölje drog inspelningsteamet och antikexperterna

för SVT: s högst populära program Antikrundan, in till lilla

Filipstad och Finnshyttan. Strax över 600 besökare kom och fick sina klenoder värderade.

– Den här kelimmattan har tillhört min mammas mormor, säger Susanna Jonsson, hemmahörande i Karlstad.

I en av de större hallarna finns experterna samlade. Skyltar visar var man ska ta vägen. De olika experterna sitter vid var-sitt bord som enväldiga härskare, bakom tjocka böcker eller lap-tops. Man slår upp i böckerna eller går ut på internet för att få sina antaganden bekräftade. De långa köerna betas av och vissa får medverka i programmet.

Det är snart Susannas tur att berätta sin familjs och kelim-mattans historia. Den är gammal och lite sliten, men den har å andra sidan en helt underbar historia att förtälja.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU

Fortsättning publicerad 20110922

Åberg ställer ut hos Ferlin

Lasse och Inger Åberg hade vernissage för utställningen

Art’s Fun på Museet Kvarnen under Oxhälja.

FILIPSTAD (VB)

Lasse och Inger Åberg tackade ja omgående när de fick för-frågan om att ställa ut på Museet Kvarnen. Under marknads-lördagen, den 3 september, var det vernissage för utställnin-gen Art’s Fun.

Museet Kvarnens verksamhet drivs av kulturföreningen Kulörta Lyktor, som arbetar för att museet ska vara ett levande kultur-centrum i Filipstad. 2005 invigdes Ferlinmuseet på övre vånin-gen med en permanent utställning om diktaren Nils Ferlin. Bottenvåningen är galleri och varje år ordnas ett antal olika utställningar.

Kom på tal tidigt

Under två veckor i september hänger Lasse och Inger Åbergs utställning Art’s Fun i Kvarnens konstgalleri. Barbro Wohlrab från Kulörta Lyktor berättar om bakgrunden till utställningen.

– Vi diskuterade i början av året vad vi skulle ha för utställning

på hösten. Lasse Åberg kom på tal ganska tidigt, det var en av styrelsemedlemmarna som föreslog honom. För några år sedan ställde svenske konstnären Ardy Strüwer ut här under

Oxhälja och han samarbetade mycket med Lasse Åberg på

70-talet. Så vi tänkte att varför inte Lasse Åberg?

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110915

Historiska godbitar från 1600-talet

Gustav II Adolf skickade brev till Liksta gård på 1600-talet.

FILIPSTAD (VB)

Med kungligt sigill, daterade och i skick som nya ligger de på bordet. Ett antal dokument som andas svunna tider. Liksta gård, ett stenkast från sjön Daglösen och med anor från stad-sbildningen i början av 1600-talet, ruvar på en välbevarad bit av Filipstads historia.

– När Filipstad bildades löstes fyra större bergsmansgårdar

som fanns på området kring Vikshyttan in av staten. Det var Liksta, Svartnäs, Vädderud och Håkanstorp. Liksta är den enda av de ursprungliga gårdarna som är kvar idag, säger Björn Kihl, som tillsammans med sin fru Gunhild bor på Liksta gård idag.

– Mina föräldrar köpte gården när kriget tog slut 1945. Först var det sommarboende men 1954 blev det permanentbostad,

säger Gunhild.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110908

Ingen knätofs eller lieslåtter

Bengt Olof Löf är ordförande i Filipstads Bergslags hem-bygdsförening, som är i full gång med att renovera Storbro-hyttan.

FILIPSTAD (VB)

Filipstads Bergslags hembygdsförening uppnår snart den akt-ningsvärda åldern av 90 år. I utkanten av staden, vid Munke-berg, ligger hembygdsområdet, med bland annat Bergsmans-gården från 1700-talet, en loge och ett kafé som håller öppet näst intill året runt.

När Värmlandsbygden kikar förbi hembygdsområdet pågår loppmarknad och i Tullhuset serveras fika.

– Vi har öppet 360 dagar om året, säger Bengt Olof Löf stolt. Han är ordförande i Filipstads Bergslags hembygdsförening

och passar på att ta sig en kopp kaffe.

De flesta hembygdsföreningar, menar han, så även Filipstads Bergslags hembygdsförening, har verksamhet som påminner om varandras. Även på Munkeberg finns allt det som utmärker

en klassisk hembygdsförening, i form av till exempel fina byggnader, museiverksamhet och ett årligt program med både rårakeafton och julmarknad.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110901

Upprop mot bredbandstrubbel

Hans Bergkvist står bakom uppropet mot Telia i Rämmen. Fram tills för ett år sedan var täckningen för mobiltelefoni och mobilt bredband bra, nu har de boende fått nog av störnin-garna och Telias dåliga bemötande. Bild: PRIVAT

FILIPSTAD (VB)

Många nyinflyttade unga entreprenörer som tack vare goda

kommunikationsmöjligheter kunde driva sina verksamheter och

bidra till en levande landsbygd. Så såg verkligheten ut i det lilla

samhället Rämmen utanför Lesjöfors fram tills för drygt ett år sedan, då täckningen för mobiltelefoni och mobilt bredband plötsligt försämrades. Nu har de boende i Rämmen fått nog av avbrutna banktransaktioner och mobiltelefonsamtal och startat ett upprop.

– Det bor mellan 100 och 150 personer i trakten och 50 av dem står bakom uppropet. Några är nyinflyttade unga människor med egna företag. Det är ett gott tecken på en levande lands-bygd och då måste det finnas samma förutsättningar med mobiltelefoni och mobilt bredband som i städerna. Som före detta företagsledare vet jag hur viktigt det är med tillgång till

bra och fungerande mobila kommunikationshjälpmedel, säger Hans Bergkvist, som är initiativtagare.

Text: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110825

En liten värld värd att bevara

Maria Bergström är ordförande i föreningen Berith Bergströms Minne, som arbetar med att bevara Villa Edros och Beriths hantverk.

FILIPSTAD (VB)

Vackert belägen vid sjön Agen ligger Villa Edros. Innanför dess

väggar står Berith Bergströms miniatyrer utställda. I små titt-skåp finns inomhusmiljöer i miniformat, som hon skapade med inspiration från sin uppväxt. Allt är ytterst detaljerat, från tav-lorna på väggarna till tyget på stolsdynorna och de utdragbara

byrålådorna.

Föreningen Berith Bergströms Minne tog över Villa Edros för två år sedan, efter att huset stått tomt en längre tid och sedan lades ut till försäljning tillsammans med kursgården Lertorpet, som ligger i närheten och tidigare hörde ihop med Villa Edros.

– Jag kände mycket för trakten eftersom jag har skött kurs-gården. När villan skulle säljas kändes jag att jag ville lyfta fram både huset och Beriths möbler, säger Maria Bergström (som namnet till trots inte är släkt med Berith Bergström), ord-förande i föreningen.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110818

Kommuner

Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

Hagfors

Hammarö

Karlstad

Kil

Kristinehamn

Munkfors

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Vill du köpa lösnummer av Länstidningen Värmlandsbygden?

Våra försäljningsställen

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net