LANDSBYGDENS EGEN TIDNING

Centerpressens Nyhetsbyrå

Serien om Värmländska bruk

Nyfiken på mat

Läs mer här

Höstbeslut har nu tagit fart

Näringslivssamverkans landsbygdsrådgivare Mattias Dahlman deltar i landsbygdsträffarna för att suga upp frågor som har med företagande att göra. Han tror att Landsbygdsprocess 2012 på sikt kommer att ge arbetstillfällen. Bild: DENNIS JOHANSSON HALL

KRISTINEHAMN (VB)

Under hösten togs det beslut i Kristinehamn om att man bör engagera sig mer i landsbygden. Nyligen startades därför pro-jektet Landsbygdsprocess 2012.

– Detta är inget tomt löfte utan kommunen tar hand om de frågeställningar som kommer, säger Kalle Alexandersson,

kommunens planeringschef.

"När man pratar om Kristinehamn, så pratar man om hela Kri-stinehamn", det är ord som sagts under uppstarten av Lands-bygdsprocess 2012.

Kommunen tog beslutet i höstas om att förbättra samarbetet

med landsbygden.

– Målet med processen är att fånga upp rösterna och se över vår service till landsbygden, men även att få mer vetskap om vad landsbygden kan bidra med i form av verksamheter, före-ningar, företag och arbetsplatser, säger Kalle Alexandersson.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120223

"Värsta jag gjort i mitt liv"

I nya ladugården trivs Lotta Wiringe som hand i handske. Och korna trivs med Lotta.

KRISTINEHAMN (VB)

Lotta Wiringe hade den otacksamma uppgiften att den 14 juli 2010, på sin födelsedag, kliva in i samlingslokalen på Milko i Karlstad och meddela personalen chockbeskedet.

Drygt hundra medarbetare hade kallats in, vissa från sina se-mestrar, och där fanns till och med barn med i lokalen.

– Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv, säger den tidigare styrelsemedlemmen i Milko.

Det var en fruktansvärd dag, den där dagen den 14 juli 2010, för alla inblandade på Värmlandsmejeriet Milko. Det var mitt i juli, många hade semester och Milkos huvudstyrelse kallade till möte. Även semesterfirarna kallades in och många kom riktigt sommarklädda - många hade barnen med sig, då de

skulle vidare till badstranden efter mötet.

Ingen visste vad mötet gick ut på. Men Lotta Wiringe, som vid tidpunkten var vice ordförande i huvudstyrelsen, visste. Hon hade fått uppdraget att meddela den värmländska personalen beslutet.

– Jag hade aldrig gjort detta förut, det var det värsta jag gjort i hela mitt liv, säger hon.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120216

Från OS-guld till mat-os

Den förra kanotstjärnan driver sedan åtta år tillbaka ett kafé på Mariebergsområdet och nöjda kunder, det är numera Agneta Anderssons mål med arbetsdagen. Vad hon än tar sig för har Bragdguldsvinnaren haft höga målsättningar.

KRISTINEHAMN (VB)

Hon har alltid varit väldigt målmedveten och siktar högt i det mesta. OS-mästarinnan i kanot, Agneta Andersson, sadlade om och driver nu kaféet Kafferian på Mariebergsområdet.

– Vår målsättning för dagen är att varje gäst ska vara nöjd, sä-ger hon.

Redan 1989 var Agneta Andersson med och startade upp kaféverksamhet. Då handlade det om Degernäs herrgård i De-gerfors, men hon blev bara kvar i sex månader.

– Jag var ute och föreläste väldigt mycket och det tog för mycket av min tid. Sen blev jag assisterande förbundskapten

för kanotlandslaget, berättar den trefaldiga OS-guldmedal-jösen.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120209

De tar fram energiskog

Balsampoppel blev ett lycko drag för familjen Henningsson som driver Backa Lantbruk när den planterades för nära 20 år sedan. Erik Henningsson är skogsansvarig i familjeföretaget. På ett ställe har de planterat björk och ek, tre rader björk och en rad ek och så vidare.

VISNUM (VB)

På Backa Lantbruk kan man sin skog och med satsningen på balsampoppel har det slagit väl ut. Mångsysslarna Hennings-son tror på sitt företag och varnar för att jordbrukare kan vara

ett utdöende släkte.

– Vi är en utrotningshotad art, säger Erik Henningsson som driver Backa Lantbruk tillsammans med brodern Per och pap-pa Mats, där den sistnämnde äger företaget.

Allt fler åkrar blir skog och det ser Erik Henningsson faror i. Inte minst på grund av på den minskade täckdikning som blivit inom jordbruket.

– Vad vi vet sker det inga täckdikningar sen 1970-talet och det borde alla bönder värna om. Cirka 60 till 80 centimeter ner i åkermarken ligger det tegelrör som fungerar som dränering, berättar han och fortsätter:

– Planteras det skog på åkrarna tränger rötterna ner och det förstör täckdikningen och därmed är åkern obrukbar i fram-tiden.

Han ser en fara i att plantera för mycket skog på åkrarna – en fara för att jordbruket på sikt kan komma och försvinna helt.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120202

Fyrhjulingar kommer starkt

TC Bil och Fritid har funnits sedan 2006 och firman startades av kompisarna Tony och Charlie efter en auktion på A 9. I dag är Tony Svensson ensam ägare av firman. Han märker att intresset för fyrhjulingar har ökat på landsbygden.

KRISTINEHAMN (VB)

Det usla vintervädret och avsaknaden av snö gör att tyngre maskiner lätt kör fast i skog och mark.

Men det öppnar också upp större möjligheter för andra.

– Allt fler köper fyrhjulingar, säger Tony Svensson på TC Bil och Fritid.

Fyrhjulingsmarknaden har eskalerat de senaste fem åren.

Detta var något som Tony Svensson och kompisen Charlie

såg i ett tidigt skede och tog fasta på. Tillsammans startade

de 2006 TC Bil och Fritid.

– Intresset formade sig när vi var på regementet A 9 när det lades ner. Det var auktion där och bland annat fanns det fyr-hjulingar, säger TC-ägaren.

– Vi har både ett stort motorintresse och tyckte det här med fyrhjulingar verkade spännande, säger Tony Svensson som i dag är ensam ägare av firman sedan Charlie satsat på annat.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120126

Från Nobels efterfest till Europa

Kronhjorten tar sig ett svalkande bad i vatten- och fågel-reservatet

KRISTINEHAMN (VB)

Hygns vilts älgsalami och varmrökta älgsaltsrullar var delika-tesser under Husmansbords Nobel Night Cap – Nobelban-kettens efterfest. Det EU-godkända viltslakteriet tar ansvar

för hela produktionskedjan från uppfödning till delikatessmål-tid.

– Det är få företag som gör allt själva i dag, säger Karin Högl-und som driver Hygns vilt tillsammans med brodern Gustaf och föräldrarna Maria och Ulf.

Hygns vilt har gjort sig ett namn och är på väg att bli leveran-törer till flera europeiska länder. Än mer kända blev familje-förtaget när man under Nobelbankettens efterfest genom Hus-mansbord fick äran att medverka med sina delikatesser.

– Ett erkännande att vi har hög kvalité på våra produkter. Det var så klart jättekul att vi fick frågan att deltaga och för oss var det en självklarhet att skicka våra produkter dit, säger Karin Höglund.

Har ni hört något om vad gästerna tyckte om era delikatesser?

– Vi har inte frågat men har hört att den varmrökta älgsalts-rullen var väldigt populär.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: PRIVAT

Fortsättning publicerad 20120119

Vill ha världen som arbetsplats

17-åriga Sofia Olsson vill avsluta sina studier i Kristinehamn och börja arbeta med musiken på heltid. Hon tror att en tidig start är en fördel för karriären. Hela världen ligger öppen och Sofia vill gärna erövra den.

KRISTINEHAMN (VB)

Nu ska Sofia Olsson ta världen med storm. Den 17-åriga su-pertalangen från Bergsjö utanför Kristinehamn, släpper nu sin första singel. Men hon saknar livet i True Talent.

– Ida (Seve) och Robert (Lukian) blev mina bästa vänner i programmet, säger sångfågeln.

Söndagen den 13 november stod värmländska Sofia Olsson och väntade på att programledaren i True Talent skulle ropa ut segraren i den första säsongen. Sofia hade genom att ha vun-nit "blinda juryns" röster (för sjätte gången i programmet) tagit sig till finalen där hon stod mot Emelie Irewald (Tommy Kör-bergs team), Paulina Palmgren (Pernilla Anderssons team)

och Dimitri Keiski (från det egna teamet, Danny Saucedo).

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20120112

Från mjölk till färdig delikatess

Mor Carins ostkaka görs i Månstad utanför Ölme. Mjölken kommer med mjölkbilen från grannens kor. Mjölken står över natten och på morgonen tas grädden som bildats bort. Till-sammans med mjöl och ostlöpe värms mjölken upp i en 200 liters tippningsbar gryta i 35 grader. Efter cirka tre timmar

häller Filip Larsson bort den vassle som bildats och kramar ur det sista.

KRISTINEHAMN (VB)

Bråda dagar inför jul. Det har det varit för familjen Larsson i Månstad som tillverkar och säljer Mor Carins-produkterna

– ostkaka, kalvdans, sylter och bröd. Årets sista produktions-dag innebar cirka 50 förpackningar ostkaka och Värmlands-bygden var på plats.

– Före jul är det alltid full fart, säger Filip Larsson, son till företagsägaren Johan Larsson.

Filip Larsson, 19 år, har tagit över mer och mer av produktio-nen i det lilla, mysiga timmerhuset i Månstad. Pappa Johan ägnar sig istället mer och mer åt försäljningen, som i huvud-sak görs på marknader, mässor och torg men också direkt från gårdsbutiken.

– Jobbet att producera innebär en del tunga och knepiga lyft och det har tagit styggt på pappas rygg, berättar Filip Lars-son, som redan som liten var med och packade ostkaka vid pappas sida.

– Packa sitter i blodet, säger han och skrattar.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111229

En resa hundra år bakåt i tiden

Lanthandlerska Kristina Ljung på Ölme diversehandel tar oss på en resa tillbaka i tiden, långt innan internet och mobiltele-foner. Allt i butiken/museet är i original.

KRISTINEHAMN (VB)

Så såg lanthandeln ut förr. Varje liten pryl, detalj eller livs-medel har sin egen historia. Kjell Ljung kan återberätta de flesta av dem.

– Historia har alltid fascinerat mig, säger han.

Tänk dig tillbaka i tiden.

Långt innan internet, mobiltelefoner, appar, bärbara datorer och Veronica Maggio eller Lotta Engberg.

På den tiden då hjulet, telefonen och bilen var i sin begynnel-se och när folket i stugorna var glada om de hade en vedspis.

– Jag hörde en radiointervju med en 104-årig man där journa-listen skulle vara finurlig och avsluta med frågan "vad tycker du är det viktigaste som hänt dig under de senaste 100 åren?". Mannen hade tänkt länge och väl när han till sist sva-rade "det viktigaste var nog när vi fick en vedspis i vårt hus när jag var barn", berättar Kjell Ljung och fortsätter:

– Vedspisen kom 1860 och samma årtionde kom även foto-genlampan. Det var revolutionerande med tanke på att man under kontrollerade former både kunde värma upp boendet och laga mat samtidigt, säger han.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111222

Landsbygdsrådgivning till 2014?

Jonas Enström, vd. Bild: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

KRISTINEHAMN (VB)

Hushållningssällskapets (HS) landsbygdsrådgivare finns på flera orter i Värmland. I Kristinehamn har det tidigare funnits lantbruksrådgivning i drygt 30 år.

– Där är man särskilt mycket för de gröna näringarna som jord

och skog, säger Jonas Enström, vd på HS.

HS:s landsbygdsrådgivare ingår i projektet Företagsam Lands-bygd i Värmland som pågår under perioden 2010 till 2012 – med hopp om en fortsättning.

– Om vi gör rätt grejer och de vill ha oss kvar är vi gärna det. Just nu hoppas vi på en förlängning åtminstone till 2014. sä-ger Jonas Enström.

De, det är finansiärerna Länsstyrelsen i Värmland, Region Värmland och de deltagande kommunerna (Arvika, Eda, Kris-tinehamn, Sunne, Säffle och Årjäng – tidigare var även Filip-stad med i projektet).

Tidigare var det främst lantbruken som hade stöd, men som projekt finns det möjlighet att söka EU-pengar och därmed har verksamheten utökats till bland annat livsmedel och IT.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111215

Rekord i sökande till utbildning

Elisabeth Säfman löser uppgifterna under jaktutbildningen. Även Olle Faxälv koncentrerar sig på att lösa uppgiften. Årets utbildningskull är rekordstor, inte minst vad det gäller kvinnor som deltar.

KRISTINEHAMN (VB)

Aldrig tidigare har så många gått jaktutbildningen som den här

hösten, om man räknar bort de första åren då alla licenserade jägare trots licens genomgick den då nya utbildningen.

– Under 1980-talet gick alla jägare trots att de redan hade licens, berättar Sylvia Eriksson, Studiefrämjandet i Kristine-hamn.

Jägarskolan startade 1982 och jaktutbildningen blev ordinarie 1985 – då hade alla nya jägare kravet på sig att genomgå en jaktutbildning för att få jaktlicens. Det medförde också att re-dan licenserade jägare var nyfikna, ville lära sig mer, och tog

därför jaktlicens ytterligare en gång.

Om man räknar bort den bomben av jägare som under 1980-talet genomgick jaktutbildningen slår årets utbildning alla ti-ders rekord – åtminstone i Värmland.

Aldrig tidigare har så många sökt sig till jaktutbildningen och heller aldrig så mycket kvinnor.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: BÖRJE LINDSTRÖM

Fortsättning publicerad 20111208

Hon brinner för dockorna

Elisabeth "Lisa" Nordh fastnade för docktillverkning i pors-linslera redan 1980. Sedan 1995 driver hon det egna företaget Lisas dockbod. Amerikanskan Dianna Effner har lärt henne att måla dockögon.

KRISTINEHAMN (VB)

Elisabeth ”Lisa” Nordh fastnade för tillverkning av dockor i por-slin 1980. I dag har hon cirka 1 500 dockformar och drygt

2 000 keramikformar och kursverksamheten är i full gång.

– Det är spännande att det hela tiden kommer nya dockor, som även passar den unga generationen, säger konstnärin-nan.

Elisabeth Nordh drömde om att bli textillärare, hon älskade att sy och gör så än i dag. Men när hennes docksamlande svär-mor köpte ett dockhuvud till ”Lisa” fastnade hon direkt.

– Jag målade det där huvudet och efter det gick jag en kurs, sen var jag fast, berättar hon.

– Min man hade tur. Hans mamma samlade på dockor och sen kom jag, säger Elisabeth Nordh och skrattar.

Är han också intresserad?

– Nej, verkligen inte. Hans passion är bilar, skrattar

hon.

Lisas dockbod är full av hantverk, där finns allt möjligt som hör julen till men också mycket annat. Det är grejer överallt och allt är gjort i porslinslera eller keramiklera (bortsett från till exempel lampor och sydda kläder) – granar, tomtar, peppar-kakshus, änglar och mycket annat.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111201

Husbilsförsäljningen ökar

Säljaren Jonas Pettersson (till vänster) äger snart tillsam-mans med Niclas Olsson 49 procent av familjeföretaget Hus-bilslandet. Ingvar Pettersson (till höger) och sonen Nils Pett-ersson äger resterande 51 procent. I dagarna har den nya säljhallen invigts.

KRISTINEHAMN (VB)

Ingvar Pettersson flyttade hem till Bäckhems gård 1988 och

öppnade Husbilslandet. Nu säljer hans företag drygt 350 hus-bilar per år.

– När jag flyttade hem började jag lite försiktigt i ladan, berät-tar han dagarna efter invigningen av den nya säljhallen.

Intresset började 1965 för Ingvar Pettersson som tillsammans

med Teodor Gustavsson då öppnade försäljning av husvagnar på Skaraborgsvägen i Kristinehamn. Ingvar och Teodor köpte

företaget av en annan vän, Nils Gullberg, som blev anställd

liksom Håkan Larsson. Husvagnar och båtar stod på försälj-ningsmenyn men efter ett tag gick de båda vännerna olika vägar. Teodor tog hand om båtförsäljningen och Ingvar fortsat-te med husvagnarna. Från 1983 till 1988 bodde han i Örebro och köpte och drev försäljning av Polarhusvagnar och från 1984 även husbilar

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111124

Håll kärleken levande

Familjerådgivaren Helena Bothelius, till vänster, och kuratorn Susanne Taylor startar nu "Håll kärleken levande" som ett led i att försöka hjälpa nyblivna föräldrar. Utbildningen vänder sig till föräldrar med barn mellan noll och sex år.

KRISTINEHAMN (VB)

När ett barn kommer till världen är ett underverk. Men många

nyblivna föräldrar är inte medvetna om att ett barn tar så mycket tid att ett förhållande kan "dö ut". "Håll kärleken levande" är en föräldrakurs som kan hjälpa par att hålla ihop.

– Vi vill medvetandegöra utan pekpinnar för föräldrar att det går att prioritera annorlunda fast barnet tar upp den mesta av tiden, säger kuratorn Susanne Taylor som tillsammans med familjerådgivaren Helena Bothelius håller i kursen som starta-de den 14 november.

Närhet, beröring, sex och andra saker de nyblivna föräldrarna

hade innan barnet kom, hamnar långt ner på prioriterings-listan.

Text: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: KRISTINEHAMNS KOMMUN

Fortsättning publicerad 20111117

Hjortronkräm till kallrökt lax

Med flinka och snabba fingrar fixar köksmästare Mathias Andersson till en laxrätt i sitt restaurangkök. Han tipsar om hjortronkräm och bjuder på receptet.

KRISTINEHAMN (VB)

Köksmästaren Mathias Andersson har varit anställd på Mast-magasinet i Kristinehamn i sex år. Nu rustar han för fullt inför årets julbord.

– På mitt julbord måste det finnas räkägg, gravad lax, sill, jul-skinka, Janssons frestelse och lutfisk, säger han.

En favorit som Mathias Andersson gärna gör är hjortronkrä-men som används till stora delar av julbordet (se även recep-tet). Det är en kall sås.

– Den är väldigt god till kallrökt lax, säger han.

Viktigt med sill

En av de viktigaste ingredienserna på Mathias Anderssons

julbord är sillen, som han tillverkar på egen hand.

– Vi kommer att ha fyra olika sorters sill varav någon eller nå-gra annorlunda smaker som till exempel chilisill eller limesill. Men självklart finns de vanliga sillarna också, säger han.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111110

Klarar du 120 grams-kravet?

Det är inget problem att köra miljövänligt, särskilt inte om man får göra det i en sådan här snygging. Den här miljö-klassade sportbilen visades upp vid miljöbilsmässan i Kristinehamn och var mycket populär. Alla som ville fick köra den.

KRISTINEHAMN (VB)

Kristinehamns kommun, liksom de flesta svenska kommuner,

gör en medveten satsning på miljöbilar. Bland annat hölls en

mässa i ämnet för bara några veckor sedan.

– Mässan var lyckad och vi tittar på vad vi ska genomföra för miljöevenemang nästa år, säger Anna Norberg, miljö- och klimatrådgivare på Kristinehamns kommun.

Regeringen har ett beslut på att en miljöbils krav är att inte släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer, vilket också innebär att miljöbilen inte får dra mer bränsle än 0,45 till 0,50 liter per mil.

– Det där hänger ihop, för att klara 120 grams kravet får det inte gå åt mer bränsle än så, säger Anna Norberg.

Att köra miljöbil betyder att man hjälper till med att minska klimatpåverkan.

Vilka bränslen finns det att välja bland?

– Bensin, diesel, gas och etanol, berättar Anna Norberg.

Vad anser du är det bästa att använda som bränsle?

– Klarar bilarna bara av 120 grams kravet spelar det inte så stor roll vilket bränsle som används. Men om jag måste välja ett så förespråkar jag miljöklassad diesel, som är enkelt att få tag på, säger hon.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Bild: KRISTINEHAMNS KOMMUN och HO ENTERPRISE AB

Fortsättning publicerad 20111103

Här kan djuren få sin sista vila

Djurens sista vila i Kristinehamn blir i många fall Djurvilan i Hedehult. Cirka 900 djurbegravningar har ägt rum här sedan starten 1973. Många ställer ut statyetter, blommor, brev, gosedjur och annat vid sina djurs begravningsplatser.

KRISTINEHAMN (VB)

Djurvilan är sista vilan för många smådjur i Kristinehamns kommun. Djurbegravningsplatsen i lilla samhället Hedehult har funnits sedan 1973.

– Övervägande är det mest katter som begravs, berättar Thomas Larsson vid Djurskyddet Kristinehamn.

Under våren 2012 står en minneslund färdig i anslutning till djurbegravningsplatsen Djurvilan.

Det var under året 1973 som dåvarande Kristinehamns djur-skydd, nuvarande Djurskyddet Kristinehamn, fick mark av kommunen för att ombesörja en begravningsplats för smådjur. Hedehult valdes ut som sista-vilan-plats och djuren hade fått

en alldeles egen idyll.

– Till en början gav kommunen mark fram till bäcken men från år 2000 har begravningsplatsen utökats även på andra sidan vattendraget, berättar Thomas Larsson.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111027

Anns dröm blev verklighet

Ann Lennartssons dröm blev verklighet. Söndagen den 2 oktober öppnade hon och hennes man Joakim Lennartsson Kristinehamns hundcenter. Deras ettåriga rottweiler Killa passade på att leka lite med utrustningen.

KRISTINEHAMN (VB)

Idén och konceptet hade Ann Lennartsson filat länge på och när chansen dök upp gick det undan. Söndagen den andra oktober öppnade hon och maken Joakim Kristinehamns

hundcenter.

– Jag har lekt med tanken något år, säger en glad Ann Lennartsson.

Nu har Ann Lennartsson förverkligat sin dröm och det gick i en rasande fart från tanke till öppnande.

– På Blocket hittade jag i början av augusti lokalen och ringde på annonsen. I mitten av månaden fick vi klart med banken och den första september fick vi tillgång till den skitiga indu-strilokalen, berättar hon.

Lokalen, som tidigare bland annat varit en lagerlokal till Pos-ten, färdigställdes efter en månads hårt slit och kämpande.

Text och bild: DENNIS JOHANSSON HALL

Fortsättning publicerad 20111020

Plöjning och försvunna grisar

Iwan Engström flyttade till Kärret 1942 och har många minnen att berätta. Nu ska barndomshemmet strax utanför Ölme säljas.

KRISTINEHAMN (VB)

År 1942, mitt under andra världskriget, flyttade familjen Eng-ström till Kärret strax utanför Ölme. Där bedrev de lantbruk med kor, grisar och höns i en, inte alltid, bekymmersfri var-dag. De fick ständigt kämpa för lönsamheten, precis som

dagens bönder. Värmlandsbygden fick en pratstund med Iwan

Engström, äldste sonen i familjen, som hade mycket spänna-nde att berätta om livet på gården.

Mitt under brinnande världskrig, 1942, flyttade Iwan Engström till Kärret, strax utanför Ölme med sina föräldrar och fyra sys-kon. Livet var ganska tufft för familjen som mitt under brinnan-de världskrig drev jordbruk med kor, grisar och höns.

– Vi levde av mjölken, som vi körde ner med häst till mejeriet i Östervik. Därifrån kördes den vidare med lastbil till Kristine-hamn. Vintrarna under kriget var kalla och snörika och det var inte plogat. Men det var bara att häva sig iväg, berättar Iwan. Vi hade fler grannar då och brukade turas om att köra efter

ett fast schema.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20111013

Kontrollspaning på båge

Christinehamns mc-klubb är i full gång med planeringen av den första upplagan av Vargspåret. De flesta medlemmarna i

klubben är mellan 25 och 60 år.

KRISTINEHAMN (VB)

Orientering. Då tänker kanske de flesta på orange-vita skär-mar långt ute i skogen, och förmodligen inte på motorcyklar.

Men nästa höst får skogsorienterarna i Värmland sällskap av hjulburna kontrolletare. Christinehamns mc-klubb är i full gång med planeringen för den första upplagan av Vargspåret.

– Två killar från klubben hade provat mc-orientering utomlan-ds, så nu planerar vi att köra en tävling, berättar Pia Persson, ordförande i Christinehamns MC.

Under en dag kommer deltagarna att bege sig ut i team om fyra personer för att hitta så många kontroller som möjligt runtom i Värmland.

– Kontrollerna är inga klassiska orienteringskontroller utan fasta märken, förklarar Pia. Det kan till exempel vara att ta reda på sista bokstaven på en skylt som står på en viss

plats och ta ett kort på den.

Text: SIGRID JOSEFSSON

Bild: JOUNI HELALAHTI

Fortsättning publicerad 20111006

Långlöpning på hög nivå

Sandra Lundqvist från Kristinehamn springer ungefär en mil om dagen och har som första svenska kvinna klarat av ett 17-milalopp i Alperna. 42 timmar var hon ute, och sov totalt cirka 40 minuter. Och som ultralöpare gäller det att ha all nödvändig utrustning med sig.

KRISTINEHAMN (VB)

17 mil är det från Kristinehamn till Likenäs. Lika långt sprang

Sandra Lundqvist, 34 år, när hon nyligen som första svenska kvinna genomförde det tuffa loppet Ultra-Trail du Mont Blanc (UTMB), i Alperna. För Värmlandsbygden berättar hon om livet som löpare, synen på motion och hur det egentligen

känns i kroppen efter 42 timmars löpning i snöstorm, blåst och nästan utan sömn.

Sandra Lundqvist möter upp på Kristinehamns Elnät, där hon jobbar som karttekniker sedan 15 år tillbaka. Vägen fram till idag, när hon springer flera ultralopp varje år, gick via häst-ryggen.

– Jag hade häst när jag var yngre och höll på med distansritt.

Då red jag sträckor på upp till tio mil. Sedan fick jag barn, sålde hästen och ville göra En Svensk Klassiker. Jag började med Tjejklassikern och gjorde sedan den vanliga. Då tyckte jag att löpmomentet var det allra roligaste och när jag var klar med klassikern fortsatte jag att springa.

Text: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110929

Storbonde på kungliga marker

Erik Tor bor på Kungsskogens gård mellan Ölme och  Stor-fors. Han har mellan 600 och 700 nötdjur på tre gårdar och driver kravköttsproduktion.

KRISTINEHAMN (VB)

Han är en lantbrukare med många strängar på sin lyra och han gillar snabba beslut. Ett hyreshus i Kristinehamn är den senaste investeringen för kravbonden Erik Tor på Kungs-skogens gård, herrgården som tidigare varit både kronopark

och ålderdomshem.

Första aktiviteten i Kungsskogen, mellan Ölme och Storfors, kan spåras till runt 1600-talet. Då fraktades järn från Persberg med häst och vagn till Kungsskogens hytta, som var en av traktens största hyttor. Genom århundradena har gården sedan varit kronopark med jaktmark för regenterna Oscar II och Gustaf V, ålderdomshem samt hyst såväl en ångsåg som post och konsumaffär.

Idag är Kungsskogens gård på nytt lantbruk. Erik Tor driver nötköttsproduktion och har totalt 600-700 djur som betar ute året om. Han tog över sitt föräldrahem, Brotorps gård, söder om Kristinehamn, 1999 och äger förutom Kungsskogen nu även Sunnäs gård, där hans föräldrar bor idag.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110922

Historisk led färdig för vandring

Nu går det att följa järnets väg från Bergsjön och ner till Vänern på den nya vandringsleden Järnleden. Kommunen jobbar vidare med att förbättra och röja längs de 25 kilo-metrarna och tar gärna emot synpunkter från vandrare som gått hela eller delar av sträckan.

KRISTINEHAMN (VB)

Sedan i juni är det i skogarna utanför Kristinehamn möjligt att

vandra längs samma vägar där 1600-talets järntransporter en

gång rullade. Järnleden är kommunens första riktiga satsning

på en vandringsled.

Redan nu går det utmärkt att ge sig ut i skogen, och utveck-lingsarbetet fortgår hela tiden.

– Vi har kanske inte varit så bra på leder i kommunen, men vi har länge tänkt att vi ska satsa på en vandringsled. Det fanns en riktig entusiast, en eldsjäl, i Kristinehamns orienterings-klubb, John Borch-Hansen, som gjorde research kring histori-ken med järnfrakten och snitslade ut leden för några år sedan. Han avled förra året och det var någon gång då som Morgan

Pettersson på Passagen började leta upp snitslarna och mar-kera leden med stolpar, berättar Stefan Johansson, miljösa-mordnare på Kristinehamns kommun, som varit med i arbetet.

Text: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110915

Luftombyte på landet

Göran, Linnea och Elin Kihlström driver Räntans gård, som

erbjuder dagverksamhet för personer med behov av särskilt stöd.

KRISTINEHAMN (VB)

Bullbak, traktorkörning och djurskötsel är bara några av aktivi-teterna som erbjuds på Räntans gård. Sedan i april är verk-samheten inte bara till för skolelever utan fungerar också som social dagverksamhet för vuxna.

I oktober förra året berättade Värmlandsbygden om Räntans gård, som är en av 14 värmländska gårdar inom projektet Grön Arena, i Hushållningssällskapets regi. Då hade familjen Kihlström, Göran och Linnea och deras dotter Elin, precis kört igång verksamheten och var också i färd med att bygga nya lokaler.

Idag, snart ett år senare, står de nya lokalerna klara och nu

bedrivs även social dagverksamhet för vuxna på gården. Det behövdes en ny lokal och i det som tidigare var en ladugård

finns nu både omklädningsrum, toalett med dusch och ett rymligt kök.

– Det har varit lite frustrerande att det tagit så lång tid, men om vi tittar i backspegeln så är det nog bra. Man tror kanske att man är redo att köra igång, men det är mycket som ska göras först, säger Göran Kihlström.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110908

Krafttag mot igenväxta ängar

Elva slåttergubbar och räfserskor från Naturskyddsföreningen i Kristinehamn åkte till Sibberön för ängsslåtter. Bild: NATURSKYDDSFÖRENINGEN, KRISTINEHAMN

KRISTINEHAMN (VB)

Hör du till dem som gärna plockar blommor och njuter av att strosa på en frodig äng? Då är det bäst att passa på. Ängar-na, som också är en viktig del av naturens kretslopp, för idag

en hotad tillvaro. Naturskyddsföreningen i Kristinehamn drog nyligen sitt strå till stacken för att bevara de sex promille äng-smarker som finns kvar i Sverige.

För nionde året begav sig elva slåttergubbar och räfserskor

från Naturskyddsföreningens lokalavdelning i Kristinehamn ny-ligen ut till Sibberön för ängsslåtter. Christina Brunsell är ord-förande och berättar om föreningens drivkraft.

– Förr var lantbruken mindre och man tog till vara på allt. Men idag när jordbruken är storskaliga göder allt fler sina marker för att odla eget foder. Vi vill bevara ängen som äng och se till att floran återkommer. Det är viktigt att bevara värdefulla mil-jöer. Ängsmarkerna har betydelse för hela kretsloppet, säger

Christina Brunsell.

Text: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110901

Från svettigt till andligt

Inger Kindberg växte upp i byn Vike, i närheten av Hults hamn. Hon är intresserad av lokalhistoria och har gjort en utställning om hamnen och dess omgivningar. Hon är även engagerad i missionsförsamlingen som har sitt sommarhem på området idag.

KRISTINEHAMN (VB)

Piren och ett betongfundament till en brygga som leder ut i Vänerns vatten är det som starkast påminner om svunna tider. Idag möts besökarna av fridfullhet, en sandstrand och sommarkafé med loppis. Värmlandbygden har träffat Inger Kindberg, som intresserat sig för den spännande historiken

kring Hults hamn.

Inger Kindberg är aktiv i Visnums missionsförsamling, med säte i Vike, som sköter området sedan slutet på 50-talet. I boningshuset, som byggdes 1847, driver de idag Hults som-marhem med församlingsverksamhet, kafé och loppis under sommaren.

– Församlingen har arrenderat Hult sedan 1958, men vi fick köpa loss det 1997, berättar Inger. Då var det privatbostad.

När det var som mest aktivitet i hamnen på 1850-talet var huset kontor och bostad åt hamnarbetarna.

Text och bild: SIGRID JOSEFSSON

Fortsättning publicerad 20110825

Mycket mera än teknik

Liten till växten och snygg att se på.

RUDSKOGA (VB)

Det fanns som vanligt flera nyheter på årets upplaga av Tek-nikdagen i Rudskoga, så när trumpetsolot klingat ut, flaggan var i topp, tändkulemotorn tuffat igång och smedens hammar-slag ljöd, fanns mycket att upptäcka. Detta är dagen med stort D som blivit Rudskogabygdens signatur. Då sjuder det av liv runt hembygdsgården Erk Orsas.

Här blev naturligtvis entusiasterna för motordriven teknik aldrig besvikna. Det fanns som vanligt mycket att uppleva av det som rullat på både två och fyra hjul de senaste hundra åren. Traktorer, alltifrån veteraner till värstingar, kreativa hembyggen

samt mopeder, Jeepklubbens pärlor och andra klenoder med mycket plåt och krom. Till och med en talande bil!

Hushåll är också teknik och här eldades det friskt under byk-grytorna. Inne i utställningstältet fick man reda på det mesta om mjölkhantering och hur man tog tillvara självhushållets resurser. För de äldre besökarna blev det mycket att känna igen och de yngre fick veta hur det var på gammelmormors tid.

Text och bild:  LILLVOR IVARSSON

Fortsättning publicerad 20110818

Kommuner

Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

Hagfors

Hammarö

Karlstad

Kil

Kristinehamn

Munkfors

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Vill du köpa lösnummer av Länstidningen Värmlandsbygden?

Våra försäljningsställen

Centerbloggar:

Annie Johansson

Anna-Karin Hatt

Anders W. Jonsson

VÄRMLÄNDSKA CENTERBLOGGAR

Centerkvinnor i Värmland:

centerkvinnornavrmland.centerpartiet.net

Erik Evestam:

evestam.blogspot.com

Hagfors Centerkrets:

hagfors.centerpartiet.net