Tevebutikerna har växt ut till gigantiska varuhus med mängder av elektroniska slit-och-släng-apparater. Här vandrar kunderna i långa gångar bland flimrande bildskärmar och möts av leende skjort-och-slips-expediter. På Radio & TV-Tjänst i Kristinehamn jobbar Anders Nilsson ensam i en tevebutik på 15 kvadratmeter. Min vandring utefter hans tevehyllor blir ganska kortvarig.Men försäljningen är bara en liten del av Anders arbetsdag; han lagar även apparater och åker ut till kunderna för att sätta upp antenner och göra installationer.
Frågan är om han är den siste generationen av tevehandlare som även reparerar och ger service.Anders Nilsson är uppväxt på en bondgård i Ölme. Av syskonen blev det den yngste brodern som tog hand om föräldrarnas gård. Anders utbildade sig som svagströmselektriker. 1965 fick han jobb på Teletjänst i Kristinehamn som sålde och lagade snabbtelefoner, kommunikationsradior, teve- och radioapparater och bandspelare. — På den tiden åkte vi ut till kunderna och lagade deras teveapparater i hemmen. Ofta fick jag stå på knäna i mörka hörn och laga teven medan kunderna hängde över mig för att se vad jag gjorde, minns Anders.Arbetssituationen var inte den bästa. — Jag har ännu känningar i knäna av detta obekväma arbete. Vilket var det vanligaste felet?— Trasiga rör. Men de var lätta att byta. Värre blev det när färgteven kom, då blev sökandet efter felkällor mer komplicerad. 1970 startade Anders en egen firma. Han skaffade en lokal i centrala Kristinehamn och blev servicetekniker åt Ströms TV. 1972 flyttade han till en större lokal på Karlskogavägen där han finns kvar än i dag.Anders har skaffat sig 44 års erfarenhet av tevebranschen. Han tycker att gamla teveapparater var gediget gjorda. Både den svartvita teven och färgteven kunde hålla i 20 år. — Jag har själv en Philips färgteve som går perfekt ännu efter 35 år.
Nu lutar sig Anders fram mot mig och understryker:— Så bra teveapparater finns inte idag. — Nu görs apparaterna med en inbyggd och begränsad livslängd. Nya elektroniska apparater ska inte hålla allt för länge. På det viset hålls försäljningsvolymerna uppe. Varför är dagens apparater inte lika slitstarka?— Förr fanns det inga plastdelar i teveapparater och bandspelare. I dag finns det mycket plastdelar, och plasten åldras. Även IC-kretsar åldras. — Mekaniken har försvunnit och ersatts med digitala hårddiskar. Det finns inte längre några rörliga detaljer; bara ett stort elektroniskt minne. Vad innebär det för dig som lagar apparater?— Det är mycket svårare att laga elektronik. Nätdelen kan jag laga i en platteve, men går en modul sönder, måste den bytas helt; och det blir dyrt. Har någon köpt en billig teve av udda märke, finns det inga reservdelar att få tag på. Då är det bara för kunden att köpa en ny teve. Under 28 år hade Anders hjälp av Rune Isaksen som reparatör. Men sen några år tillbaka är Anders ensam igen, just för att servicebehovet har minskat. Det finns inga reservdelar till freestyle, bilradior och DVD-spelare. Det är nu så billigt att köpa en ny apparat, att det blir dyrare att laga den.Samma sak håller redan på att inträffa med platta teveskärmar. En ny skärm kan kosta 6 000 kronor, lika mycket som en ny LCD-teve. Och då är tiden för en reparatörs arbete inte inräknad.
Platteven med flytande kristaller i stället för bildrör, är förstås en revolutionerande nyhet. Men än så länge vet vi inte hur länge en platteve håller. Effektförbrukningen i en gammal 28 tumsteve ligger på 80 watt. En LCD-skärm kommer upp i 150-170 watt beroende på storleken. En plasmaskärm på 40 tum har en effektförbrukning på 400 watt. — Det innebär ökade påfrestningar när värmen blir högre.
Anders varnar även för att platteven är känslig för slag. Han har redan fått in trasiga skärmar. Skärmen kan spricka sönder om någon stöter till den eller om ett barn kastar något på bildrutan. Den är mycket mer ömtålig än gamla tjocka teveapparater. Den unga generationen har anpassat sig till slit-och-släng-samhället. Ungdomar som har en fungerande tjock-teve, vill inte behålla den, även om den fungerar. Den kasseras till förmån för en stor plattskärm.
Äldre som måste köpa ny teve behöver ofta hjälp med installering.— Det är inte lätt för alla människor att förstå den nya tekniken som blivit allt mer avancerad.Anders är kritisk till hur en del fjärrkontroller är utformade. — Svarta fjärrkontroller med små svarta sifferknappar. Det är svårt för äldre som ser sämre, att hantera dessa. Hur har tillverkarna tänkt?Apparaterna är ofta utrustade med en mängd funktioner som den normale konsumenten aldrig använder, även om de ingår i priset. Vad betyder teven för folket?— Den ger förströelse för många. Och reklamkanalerna påverkar våra barn kolossalt. Det märks på små barn att de blir preparerade av reklamen för de är mycket medvetna om vilka kläder som är moderna. — För äldre är teven mer ett sällskap. Och om teven går sönder?— Då har de flesta en andra teve som de kan slå på. Så jag behöver inte rycka ut på helger och hjälp folk.Anders trivs med jobbet. Framför allt kontakten med kunder. Många är förstås väldigt tacksamma när den kära teven blivit lagad. Har du klarat kroppen efter allt bärande av teveapparater?— Ja, lyfter man med rätt teknik, så klarar man stora tyngder. Hur är konkurrensen från de stora kedjorna i Karlstad?— Den är svår. Förtjänsten på en ny teve är liten. Det är på servicearbetet som jag får min förtjänst.— Ibland möter jag kunder som köpt en teve i Karlstad, men som sen ringer mig när de behöver hjälp med inställningar. Tyvärr har samma kunder inte lärt sig läxan nästa gång en ny apparat ska inköpas. Då tar man en tur till Karlstad igen...— Det innebär att Kristinehamn töms på butiker, när folk inte är trogna sin hemort.
Förr kom det en ny tevemodell en gång om året, precis som med bilar.
— Vi kunde behålla samma katalog ett helt år.
Idag kan en modell som Anders köpte för någon månad sen, plötsligt bli inaktuell.
— Det är värre än att ha tomater i lager. — Tekniken skenar; det kommer in nya modeller dagligen. Jag måste gå ut på nätet och titta efter nya priser och modeller, innan jag kan ge ett prisbesked till kunden.
— Nyligen sålde jag platteveapparater som var 12 centimeter tjocka. Nu har de krympt till 4 centimeter och på de senaste mässorna finns det ännu tunnare skärmar. En teveapparat har aldrig varit dyr, men så billig som den är idag, har den inte varit tidigare.1968 kostade en teve 4 500 kronor. Då var månadslönen cirka 1 000 kronor. Idag kostar en platteve 8 000 kronor. En billigt pris för den som har en månadslön på 20 000 kronor.
2009-03-12
