Strax innan jul fick mjölkbönderna i Milkoland en allt annat än välkommen julklapp. Priset på mjölk sänktes med 40 öre.
– Vi brukar få en ost i julklapp men i år fick vi ett SMS med avisering om prissänkning, berättar Jan-Ove Larsson som tillsammans med sina två bröder Stefan och Martin bedriver mjölkproduktion på sin gård i Värmlands Nysäter.
På bröderna Larssons gård går livet sin gilla gång såhär i början på året. Förutom skötsel och mjölkning av den 120 kor stora mjölkbesättningen, har man köttdjur, bedriver växtodling, tillverkar och lagar hydraulslangar samt gödslar och sår på entreprenad.
Gårdens kor producerar omkring en miljon kilo mjölk om året så det blir mycket pengar även om 40 öre inte låter så mycket.
– Det handlar om 400 000 kronor om året.
– Vi här på vår gård hör inte till de värst drabbade, funderar Jan-Ove. Vi har andra ben att stå på och så odlar vi allt foder själva. Dessutom har vi bara en anställd på halvtid. Men mjölkbönder som har flera anställda och som tvingas köpa mycket färdigfoder, de har det tufft nu.
Hur anpassar man sig till den här nya verkligheten med lägre pris på mjölken?
– För vår del handlar det om att inte nyinvestera i exempelvis nya dyra maskiner. Att hålla kostnaderna nere och se tiden an. Det är inte så mycket annat att göra faktiskt. Sen får man hoppas på att det är övergående. Priset måste upp igen, det finns ingen annan möjlighet om inte den svenska mjölkproduktionen ska försvinna.
Att mjölkpriset svajar är något som han tror att mjölkbönderna måste vänja sig vid i framtiden. Det har exempelvis grisbönderna fått göra de senaste åren.
– Men det vore ju roligt om det någon gång kunde få vara riktigt bra någon längre stund.
Med det menar han den prisökning som mjölkbönderna kunde glädja sig åt under hösten 2007 och våren 2008. Då gick mjölkpriset upp med nästan en krona. Men efter tre sänkningar med totalt 70 öre är det nästan tillbaka till det ursprungliga.
– Innan höjningen 2007 hade priset sånär legat stilla sedan början av 1990-talet och du kan ju tänka dig vad kostnaderna ökat under den tiden fram till nu.
Det torde vara ganska lätt att föreställa sig bränslekostnaderna nu mot då. Dessutom har priserna på bland annat konstgödsel och djurfoder ökat lavinartat på bara två år.
Vad priset per kilo mjölk ligger på vet han inte exakt, men det torde hamna runt tre kronor. När VärmlandsBygden ringer Milko för att få reda på det exakta priset får vi till svar att de har en ny policy från årsskiftet. Den innebär att de inte kommunicerar utåt vad producenterna får betalt för mjölken.
Varför inte då?
– Vi har väldigt många tillägg för olika kvalitet, ekologiskt och så vidare. Det gör att vi har många nivåer och för att inte förvirra våra ägare och mjölkbönder så har vi valt att göra så, svarar Lena Holmestig som bemannar Milkos mediejour.
När priserna började klättra uppåt var mjölkproducenterna glada och fulla av tillförsikt. Det började investeras och projekteras för nybyggnation. Men glädjen var kortvarig. Jan-Ove tror att ett flertal av dessa projekt nu aldrig kommer att förverkligas.
– Folk kommer inte att investera om det inte syns någon ljusning.
Personligen tror han inte att allt är så negativt.
– Jag tror nog att det vänder igen om en tid, säger han tryggt.
Mari Nälsén
Efter sänkningen av mjölkpriset med 40 öre den 1 januari i år så motsvarar priset för konventionell mjölk 2004 års pris. Samtidigt har foder- och lönekostnader stigit med upp till 30 procent sedan dess och konstgödsel- och dieselpriserna är nära nog dubblerade.
– 2009 blir ett tufft år för mjölkbönderna, spår Bengt Andréson.
Vilka råd kan man ge mjölkproducenterna i dessa dystra tider?
– För att klara sig under 2009 bör man se över sina driftkostnader och då bör alla kostnader synas. Man skall också, om möjligt undvika att göra stora investeringar.
Ett annat råd han ger är att se över sina lån och eventuellt omförhandla dem så att säkerhet i fast egendom kan utnyttjas maximalt.
På grund av att foderpriserna inte sjunkit i takt med priserna på spannmål kan det vara ekonomiskt att köpa spannmål och blanda sitt eget foder istället för att köpa färdigt. Slutligen råder han att se över produktionen så att mjölkavkastningen på korna optimeras och i den processen kan det vara bra att ta hjälp av en rådgivare.
Ett tips är att överväga ekologisk mjölkproduktion som inte drabbats lika negativt ekonomiskt.
Hur stora sänkningar klarar mjölkbönderna av egentligen?
– Det är olika beroende på hur deras produktion och lånesituation ser ut idag. Det är positivt att räntan sjunkit, men har lantbrukaren inte säkerhet i fast egendom att erbjuda, kan det vara svårt att få nya lån.
Han berättar att nedgången i pris beror bland annat på sämre priser på världsmarknaden. Mjölkpriset i Sverige påverkas av den vilket gör att priset kommer att variera mer än det tidigare gjort då vi hade en mer skyddad marknad.
När vänder det?
– Förhoppningsvis 2010 och då kan vi förvänta oss ett högre mjölkpris igen.
Mari Nälsén
2009-01-15
