Behöver du fler eller nya perenner i trädgården i sommar kan det vara en bra idé att dra upp de nya plantorna från frö. Gerda Johansen från Säffle sår varje år mer än 100 sorters perenner och delar här med sig av sina bästa tips.
– Jag använder mig av naturmetoden, berättar hon.
På köksbordet hos Gerda på Värmlandsnäs, ligger högar av fröpåsar. Många av dem är hopvikta kaffefilter med fröer som hon plockat i sin egen trädgård.
– Det börjar klia i fingrarna på hösten när frökapslarna börjar bli färdiga. Då bara måste jag plocka, säger hon och skrattar.
Men hon botaniserar också livligt i frökatalogerna som anländer med posten strax innan jul. För några nya sorter måste köpas varje år. Gerda tycker bäst om stenpartiväxter och olika grässorter.
– Man kan nog kalla mig för samlare. I år har jag prövat att så något som kallas kinagräs. Jag har ingen aning om hur det kommer att bli. Det är jag väldigt spänd på.
Det är perenna växter det ska vara, pysslet med sommarplantor överlåter hon åt andra. I en gammal skolbuss har hon inrett med blombänkar och här förvarar hon sina sådder till en början. Redan före jul kom de första fröna i jorden, pionerna. Att odla enligt naturmetoden är att efterlikna naturens eget sätt att föryngra. Bussen har ingen uppvärmning och därför är temperaturen nära nog lika som utanför dörren.
Var får du plats med alla plantor när de ska ut i trädgården?
– Jag bor ju på landet. Alltid finns det plats någonstans, i nån dikeskant eller så. Annars gallrar jag ut sorter som jag tröttnat på då och då. Sen är det vissa sorter som tar sig bättre än andra.
Hon berättar om fröerna från en rysk rot som hon prövade att så. Inget hände och Gerda tröttnade till slut och slängde ut sådden. Långt senare upptäckte hon en konstig växt som växte i komposten. Det var mycket riktigt den ryska roten. Hon har också lyckats driva upp Svarta Mullbär från Bornholm från frö och få dem att bära frukt.
– Det ska inte gå egentligen, men det gör det, skrattar hon.
I en pärm har hon katalogiserat allt hon sått och köpt. De latinska namnen finns nedskrivna så att de som vill ska kunna använda sig av dem.
En del av plantorna säljer hon på växtbytardagar och på marknader. Skördefesten på Värmlandsnäs är också en plats där hon kan sälja plantor. Men det händer också att kunderna kommer ut till gården Jonsrönningen för att handla plantor.
Till Säffle och Jonsrönningen kom Bornholmsbördiga Gerda i början på 1980-talet. Hon hade aldrig odlat vare sig det ena eller det andra. Hon säger att det var själva platsen som gjorde att hon blev den odlare hon blev. Att hon numer är pensionär bidrar också naturligtvis till att hon hinner med sin odling. För visst kan det vara mycket jobb med vissa fröer som kräver ordentligt med tillsyn redan från början.
– Och man måste ha väldigt mycket tålamod, inflikar hon.
Vilken är din favoritblomma?
– Den heter praktincarvillea och har cerise blommor som nickar. Den är omkring 40 centimeter hög och blommar en väldigt kort tid.
Mari Nälsén
Att odla efter naturmetoden:
Gerdas bästa knep
Att köpa dyra sålådor är inte nödvändigt. Godislådor med lock eller köttråg som man får gratis i mataffären duger alldeles utmärkt.
Jorden är viktig. Olika fröer behöver olika jord. Ta reda på vad just din frösort behöver. Ska du exempelvis så mosippor vill de helst ha jord från foten av en tall, gärna med några halvförmultnade kottar och tallbarr. Slösa gärna några extra kronor på bra jord. Det har du igen senare.
Vattna jorden noggrant innan fröna läggs ovanpå jorden. Sedan täcks sålådorna med plastpåse eller ett tättslutande lock. Gerda ställer sina sådder i sin buss där det är växeltemperatur och cirka fem grader varmare än utomhus. Ett växthus eller en kallbänk kan fungera lika bra.
Sådderna kan behöva vädras några sekunder då och då. När kondens bildas på insidan av plasten/locket trummar man med fingrarna ovanpå så att det kan liknas med regn. Har plantorna kommit upp innan frostrisken är över skyddas de med en extra plastöverdrag vid eventuell frost.
l När plantorna har fyra små blad är det dags för omskolning. Gerda använder samma sorts jord som vid sådden plus lite gödseljord. Plantorna lossar hon försiktigt ur sålådan med en liten sillgaffel och plantorna planteras i plastmuggar. Ingen plastpåse eller lock behövs för skydd av plantan om det inte är frostrisk.
När rotsystemet fyller muggarna är det dags att skola om igen. Gerda gör egna krukor av tidningspapper och plastpåsar. Treliterspåsar är lagom. Klipp två jack i botten för dräneringens skull. Riv sedan ut en stor tidningssida och vik den till en tredubbel avlång remsa. Vik den runt en och en halvliters PET-flaska för att lättare få ned den i plastpåsen. Ovandelen av påsen viks sedan ned inuti och ”krukan” är färdig. Utan tidningspappret bränner solen sönder rotsystemet. Nu kan plantorna växa vidare efter avhärdning. Gerda har dem ute på dagen och inne i bussen på natten men tycker man att det är jobbigt går det bra att täcka över småplantorna med fiberduk.
Det går enligt Gerda bra att övervintra växterna i de här plastkrukorna om man ställer dem direkt på backen men inte på bord eller pallar. Numera är plastpåsarna miljövänliga och smulas sönder i solen, därför är det bra att tillverka nya ”krukor” och plantera om varje vår.
l Månen påverkar också. Gerda tycker att det verkar som om sådderna får en kick när månen går i nedan. Det är bara ett fåtal växter som inte tycks påverkas av månfaserna.
2010-02-17